Leif Pagrotsky var en av personerna som protesterade mot FRA-lagen tidigare under onsdagen. Trots återremitteringen röstade riksdagen igenom signalspaningslagen.
Foto: Linda Forsell Scanpix
Text: TT
Publicerad 19 juni 2008 9.50
Uppdaterad 15 augusti 2008 2.002008-06-19 09:50:35
Storebrorsamhälle! En trygghetsgrej. Fyll dina mejl med kodord! Känslorna är
starka om den nya FRA-lagen och kommentarerna haglar in.
Synpunkterna om den nya signalspaningslagen är många. Vad tycker du om den nya
lagen?
Så växte lagen fram
December 2003. Försvarsdepartementet förbereder en lagändring som ger
Försvarets radioanstalt, FRA, rätt att avlyssna internationella
telefonsamtal, e-post och trafik på internet.
Juli 2005. Den socialdemokratiska regeringen föreslår öppet en lagändring kort
efter terrordåden i Londons tunnelbana.
November 2005. Allvarliga ingrepp i människors privatliv säger
Datainspektionen och sågar regeringens förslag. Allt fler kritiker sluter
upp bakom den uppfattningen.
Februari 2006. Efter massiv kritik dras lagförslaget tillbaka för omarbetning.
Risken för avlyssning av oskyldiga är för stor, hävdar justitieminister
Thomas Bodström.
September 2006. Den borgerliga alliansen vinner valet och får ta över den
känsliga frågan.
Januari 2007. Försvarsminister Mikael Odenberg (m) blåser åter liv i frågan.
Men många inom den borgerliga alliansen är tveksamma. För att mildra kritiken
föreslås att två nya kontrollfunktioner får i uppgift att se till att de
ökade befogenheterna inte missbrukas.
Socialdemokraterna har nu svängt och säger nej. Även remissinstanser som
Justitieombudsmannen, Justitiekanslern, Justitiedepartementet,
Advokatsamfundet och Säpo är kritiska.
Februari 2007. Lagrådet ger klartecken för lagförslaget men kräver ändringar
och kompletteringar
Mars 2007. Den parlamentariska Integritetsskyddskommittén kritiserar den borgerliga
och de tidigare socialdemokrati-ska regeringarna för slarv och onödig
brådska med att driva igenom integritetskränkande lagar.
Fördelarna beskrivs ofta noga men genomgången av nackdelarna blir
schablonartade och substanslösa, menar kommittén.
Maj 2007. De tre oppositionspartierna utnyttjar minoritetsskyddet i lagen och
röstar för bordläggning och skjuter därmed upp förslaget ett år.
Juni 2008. Efter omfattande protester och risk för avhopp bland flera
borgerliga riksdagsledamöter dras lagförslaget tillbaka och formuleras om,
för att röstas igenom redan dagen efter.
Större eller mindre text
0 läsare har reagerat på denna artikel
Hur reagerar du på ""Det här riktar sig bara mot oss vanliga""?