Efter många turer antog riksdagen den omstridda signalspaningslagen.
Kritikerna är inte lugnade trots ändringar i sista minuten.
-Det är direkt stötande, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne
Ramberg.
STOCKHOLM. Efter många turer antog riksdagen den omstridda
signalspaningslagen. Kritikerna är inte lugnade trots ändringar i sista
minuten.
– Det är direkt stötande, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne
Ramberg.
Med röstsiffrorna 143–138 antog riksdagen lagen som ger försvarets
radioanstalt (FRA) rätt att spana i all tele- och internettrafik som går i
kabel över Sveriges gränser.
Folkpartiets ledamot Birgitta Ohlsson avstod från att rösta.
– Här har vi avlyssning utan brottsmisstanke och det strider mot en av mina
grundvärderingar. Jag kunde inte tumma på mitt samvete, sade Ohlsson.
Varför röstade du inte nej?
– Att lägga ner min röst var en medelväg som kunde fungera.
Tanken var att beslutet skulle ha fattats redan i morse. Men förslaget
återremitterades till försvarsutskottet för att kompletteras.
Annie Johansson (c) har tidigare kritiserat lagen.
Hur mycket har partipiskan vinit över dig?
– Inte alls. I centerpartiet har vi haft väldigt högt i tak och konstruktiva
samtal.
Kompletteringarna innebär bland annat att en ny ”domstolsliknande” nämnd ska
ge tillstånd för de sökord som FRA vill använda i sin spaning. Regeringen
ska i höst återkomma med närmare föreskrifter om tillståndsprövningen.
De tre oppositionspartierna röstade nej till förslaget. Socialdemokraterna
vill dock tillåta signalspaning i kabel, men anser att integritetsskyddet
måste stärkas ytterligare.
Anders Karlsson, s-ordförande i försvarsutskottet, sade att lagförslaget som
ska beslutas inte alls har förändrats och kallade de senaste dagarnas turer
för ”ett skådespel för att blidka folket”.
Så växte lagen fram
December 2003. Försvarsdepartementet förbereder en lagändring som ger
Försvarets radioanstalt, FRA, rätt att avlyssna internationella
telefonsamtal, e-post och trafik på internet.
Juli 2005. Den socialdemokratiska regeringen föreslår öppet en lagändring kort
efter terrordåden i Londons tunnelbana.
November 2005. Allvarliga ingrepp i människors privatliv säger
Datainspektionen och sågar regeringens förslag. Allt fler kritiker sluter
upp bakom den uppfattningen.
Februari 2006. Efter massiv kritik dras lagförslaget tillbaka för omarbetning.
Risken för avlyssning av oskyldiga är för stor, hävdar justitieminister
Thomas Bodström.
September 2006. Den borgerliga alliansen vinner valet och får ta över den
känsliga frågan.
Januari 2007. Försvarsminister Mikael Odenberg (m) blåser åter liv i frågan.
Men många inom den borgerliga alliansen är tveksamma. För att mildra kritiken
föreslås att två nya kontrollfunktioner får i uppgift att se till att de
ökade befogenheterna inte missbrukas.
Socialdemokraterna har nu svängt och säger nej. Även remissinstanser som
Justitieombudsmannen, Justitiekanslern, Justitiedepartementet,
Advokatsamfundet och Säpo är kritiska.
Februari 2007. Lagrådet ger klartecken för lagförslaget men kräver ändringar
och kompletteringar
Mars 2007. Den parlamentariska Integritetsskyddskommittén kritiserar den
borgerliga och de tidigare socialdemokrati-ska regeringarna för slarv och
onödig brådska med att driva igenom integritetskränkande lagar.
Fördelarna beskrivs ofta noga men genomgången av nackdelarna blir
schablonartade och substanslösa, menar kommittén.
Maj 2007. De tre oppositionspartierna utnyttjar minoritetsskyddet i lagen och
röstar för bordläggning och skjuter därmed upp förslaget ett år.
Juni 2008. Efter omfattande protester och risk för avhopp bland flera
borgerliga riksdagsledamöter dras lagförslaget tillbaka och formuleras om,
för att röstas igenom redan dagen efter.
Kat-smugglare får det svårare
Bil in i träd vid E6
Polis knivskuren av 12-åring
Bosse överlevde vinterbadet
Orrenius lämnar Sydsvenskan
Stulen mobil avslöjad på nätet 
Två gripna för mordförsök
