Hatbrotten ska prioriteras

Text: Maggie Strömberg
Publicerad 30 juni 2008 23.30 Uppdaterad 1 juli 2008 12.54

Sverige.
Rickard Szedelyi blev misshandlad för att han höll sin pojkvän i handen. Han är en av de 3 500 om året som anmäler hatbrott. På tisdagen släppte Brå en ny rapport över hatbrotten i Sverige.

MALMÖ. ”Jävla bögdjävlar”. Sen kom första smällen.


Det var på midsommarnatten för tre år sedan. Rickard Szedelyi och hans dåvarande pojkvän gick hand i hand på väg hem från en fest när en okänd kille kom mot dem och skrek.


Rickard Szedelyis pojkvän fick en knytnäve i ansiktet. Tre andra killar dök upp. Det blev ett myller av armar som slogs och ben som sparkade. Rickard Szedelyi blev slagen i magen och i bröstet. Han försökte springa för att komma undan. En kille sprang efter, slog ner Rickard till marken och kastade en glasflaska mot hans huvud. Den missade. Sedan blev det plötsligt lugnt.


Richard tittade upp och såg sin pojkvän ligga en bit bort på marken i fosterställning. Tre eller fyra killar hoppade och sparkade på honom.

– Jag kunde inte göra annat än att se på. Det var så bisarrt. Jag var nykär och lycklig och så hände det här. Jag tänkte att nu kommer han att dö och jag fick aldrig chansen att lära känna honom, säger Rickard Szedelyi.


Han visar platsen på Sofielundsvägen där det hände och pekar på hörnet ett kvarter bort där hans kille bodde. Det var dit ambulansen anlände efter att förövarna hade sprungit iväg.


Rickard Szedelyi fick skrubbsår och hans jeans blev söndertrasade. Hans pojkvän fick rygg- och nacksmärtor och blödde från huvudet.

– Vi gick från sjukhuset i plåster och bandage och jag kände att jag hade tappat tron på goda människor. Jag har fortfarande svårt att lita på andra. När jag möter folk kan jag tänka ”om du hade vetat att jag är bög hade du kanske hatat mig”, säger Rickard Szedelyi.


Även om ordet hatbrott i sig låter våldsamt, är olaga hot och ofredande de vanligaste hatbrotten. Det som krävs för att något ska räknas som hatbrott är motivet, att brottet begås på grund av offrets etnicitet, religion eller sexuella läggning.


Det finns ett stort mörkertal bland hatbrotten. Därför har polisen börjat med ett nytt anmälningssystem. I varje anmälan ska man kryssa i om det finns ett misstänkt hatbrottsmotiv.


Polisen i Skåne planerar att utbilda de anställda efter en modell som har tagits fram av Stockholmspolisens hatbrottsprojekt.

– Hatbrott prioriteras eftersom det handlar om att värna om elementära mänskliga rättigheter. Var och en ska ha sin frihet, säger Stefan Sintéus, taktisk ledare för polisen i Skåne.


När Rickard Szedelyi går ut tänker han på att inte skylta med sin sexualitet. Han och hans förra pojkvän försökte hålla varandra i handen en gång efter misshandeln.

– Så fort någon kom släppte vi. Jag fick inte längre den där fina känslan av att tycka om någon, utan det kändes bara obehagligt.

Hatbrott ger strängare straff

Hatbrott är inte ett brott i sig, utan en benämning på alla brott med främlingsfientliga, rasistiska, homofobiska, antisemitiska eller islamofobiska motiv.
Hatbrott räknas enligt Brottsbalken som en försvårande omständighet vid bedömning av straff.
Varje år anmäls runt 3 000 hatbrott. Brå räknar dock med ett stort mörkertal.

Större eller mindre text



2 läsare har reagerat på denna artikel

0% är glada

0% är likgiltiga

0% är nyfikna

100% är arga


Hur reagerar du på "Hatbrotten ska prioriteras"?
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu