Slut på fästingvaccin i riskområden

MALMÖ. Vaccinet mot den livsfarliga hjärnhinneinflammationen tbe har tagit slut på Knislinge vårdcentral. Knislinge ligger i det mycket avgränsade, Skåne­unika område där i genomsnitt ett par människor om året smittas av tbe. Varför smittan finns just här är det ingen som vet.

Vårdcentralen slog larm om vaccinbrist redan i våras. De fick in 100 doser för ungefär en månad sedan – samtliga bokades upp på en förmiddag. Nu står runt 200 patienter i kö. Flera vårdcentraler runt om i landet har samma problem.

Rolf Gustavsson är läkare på Baxter Medical AB, ett av de två företag som tillverkar vaccin för den nordiska marknaden.

– Den egentliga orsaken till bristen är klimatförändringarna. Det varma vädret gör att fästingarna trivs och vi har sett en stor ökning av tbe i hela Europa. I Österrike där vårt vaccin tillverkas är 80 procent av befolkningen vaccinerad, säger Rolf Gustavsson.

– Det tar nio månader att tillverka en vaccinomgång. Vi har inte kunnat öka vår produktionstakt tillräckligt, fortsätter han.

Hittills i har färre tbe-fall än vanligt rapporterats – bara 17 i hela Sverige i år.

– Det var så torrt ett tag och fästingarna fick en chock. Det krävs en viss fuktighet i markerna för att de ska trivas, säger Marika Hjertqvist på Smittskyddsinstitutet.

I naturen finns tbe hos värddjur som sorkar och andra gnagare. Värddjuren bär dock bara på viruset ett par dygn, därför sprider sig inte tbe så snabbt mellan olika områden. Fästingar är bärare under längre tid men är inte så bra på att förflytta sig.

– De rör sig inte horisontellt, bara vertikalt. De transporteras runt av sina värdar, trillar av och hamnar där de hamnar. Där gräver de ned sig och väntar på varmt och fuktigt väder eller klättrar upp på ett nytt värddjur, säger Lars Lundqvist, fästingexpert vid Lunds universitet.

I sommar pågår en ny studie om fästingsjukdomar på en rad vårdcentraler i norra Skåne. Tidigare forskning har fokuserat antingen bara på fästingarna eller bara på människor som smittats. Nu ber man bitna att komma in med just sin lilla parasit och att samtidigt lämna ett blodprov – att för att ta reda på vem som smittas och varför.

Forskningsgruppen från Linköpings universitet har tidigare visat att fem procent av friska blodgivare bär på antikroppar mot borrelia utan att känna till det – de har alltså haft smittan utan att veta om det.

Under en femårsperiod ska man nu försöka få ihop 10 000 fästingar från runt om i Sverige för att förstå den fruktade parasitens sjukdomar.

– Förhoppningsvis kan vi avdramatisera fästingar lite. Det är väldigt liten risk att smittas och det är synd när människor inte vågar gå ut i skog och mark, säger forskningssjuksköterskan Liselott Lindvall