"Alla på FRA är förvånade att det blivit så snett"

STOCKHOLM. – Det är ju fan, säger Ingvar Åkesson, generaldirektör för Försvarets radioanstalt.

Men det handlar inte om kritiken mot FRA och den nya lagstiftning som ska styra den.

Utan om svaren på kritiken. Svaren som aldrig kan ges.

– Många här säger ”det är ju fan att vi inte får berätta, tänk om de bara visste”.

Så enkelt är det, menar Ingvar Åkesson. Och det är det svåra i debatten.

En av de hemligaste hemliga verksamheterna i Sverige kan förstås inte bemöta falska påståenden om vad den gör genom att visa upp vad den faktiskt gör.

– Det har varit väldigt pressat här på FRA. Men det börjar lätta nu, många känner att det kommer att rätta upp sig till slut. Samtidigt som alla är förvånade över att det har kunnat bli så snett.

Ingvar Åkesson har semester. Som naturligtvis blivit förstörd av den våldsamma FRA-debatten.

Så han är på jobbet. Visserligen i en avspänd, föga generaldirektörsmässig svart pikétröja med FRA i vitt på vänster bröst. Men ändå. Id-brickan hänger i ett orange band om halsen som vilken jobbdag som helst.

Vägen till hans sammanträdesrum går genom två låsta grindar i ett taggtrådskransat stängsel, id-koll, sekreterare som hämtar och en promenad genom det lummiga FRA-området med mestadels låga gula hus utspridda längs gångarna. I den här avsides idyllen på Lovön någon kilometer från kungafamiljens Drottningholm har FRA legat sedan 1943, ett år efter att den civila myndigheten bildats.

Hemligare nästen får man leta efter. Fram till slutet av femtiotalet var de anställda förbjudna att berätta ens för sina familjer var de arbetade. Anonyma FRA-bussar körde personalen till och från jobbet.

– En sådan hemlig kultur tar naturligtvis tid att lätta upp. Men den här debatten har lärt oss att vi nog måste öppna oss ännu mer än vi redan gjort, säger Ingvar Åkesson.

– Vi ska bjuda in grupper, berätta och informera om det vi kan i alla möjliga sammanhang. Det behövs, inte minst för att få tillbaka vårt goda rykte så att vi kan rekrytera nya medarbetare framöver.

FRA måste förklara att FRA inte är vad folk tror, sammanfattar han. Många argument och påståenden i debatten har visat att det behövs.

– Debatt är bra och välkommen, men den måste vara sansad. Det stora missförståndet måste bort. Vi måste förklara, förklara, förklara.

Missförstånden är i och för sig många. Störst av dem alla är att FRA gnuggar händerna i väntan på att snart börja massavlyssna svenska folket när myndigheten nu också får tillgång till kabelnätet.

– Det varken kan, vill eller får vi. Svårare än så är det inte.

Så drar han det igen, som så många gånger de senaste veckorna:

FRA har ingen egen vilja utan arbetar med uppdrag av regeringen, försvaret, polisen, Säpo, tullen och liknande organisationer.

FRA får inte lyssna på inrikestrafik. Råkar inrikestrafik fastna i FRA:s filter av sökbegrepp förstörs den.

FRA kan inte lagra all trafik. Myndigheten får inte lagra mer än det som fastnar i filtret och som är relevant, det vill säga handlar om utländska förhållanden, innebär yttre hot mot landet och/eller kan ge informationsstöd för regeringens utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik.

– Allt tal om att framtida mer illasinnade regeringar kan beordra massavlyssning är falskt. Generaldirektören, det vill säga jag, skulle vägra eftersom det bryter mot lagen. Jag skulle säkert få med mig de nya kontrollinstanserna.

En av de mindre uppmärksammade följderna av det nya lagförslaget är att generaldirektören för FRA förlorar mycket av den makt den har haft. Regering, riksdag och de föreslagna kontrollinstanserna får en helt ny kontroll.

Delar av självständigheten försvann redan vid årsskiftet då FRA:s instruktion skrevs om. Bland annat spikades i ett hemligt regeringsbeslut vilka som har rätt att ge FRA uppdrag, nu utpekade statliga organ.

– Innan dess kunde jag fritt bestämma vem som kunde ge oss uppdrag, om vi skulle lyssna på utlandssamtal eller inte – vilket vi internt bestämde att vi inte skulle göra – och mycket annat.

Med den nya lagen blir det uttalat att det är regeringen och kontrollorganen som går in och reglerar FRA i stället för att myndigheten sköter sig själv.

– Det är bra, jag har alltid tyckt att det var fel att en enskild person skulle ha beslutsrätten. Jag är lojalist, så jag har alltid agerat efter vad som är bra för Sverige. Och i den anda som funnits i instruktionerna. Men det är helt rimligt att statsmakterna ska bestämma.

Märkligt nog är det lilla landet Sverige ett av de främsta i Europa på signalspaning. En tradition som grundlades när en svensk under andra världskriget lyckades knäcka en betydelsefull tysk kod.

– Vi är duktiga både på att knäcka och bygga krypton. För några år sedan lyckades vi knäcka ett stort system, ett verkligt genombrott. Internationellt har vi ett högt anseende.

Nu blir FRA en av de mest reglerade signalspanarna i världen och, som Ingvar Åkesson uttrycker det, kringgärdade av regler där ”lagstiftarna vill vara övertydliga”.

Samtidigt får FRA genom tillgången till kabelnätet tillbaka trafik som myndigheten har förlorat sedan allt mer trafik gått över till kabel.

FRA kan enligt Åkesson därmed arbeta effektivare mot IT-hot som blir alltmer påtagliga. Sverige utsätts dagligen för attacker mot IT-system, bland annat hos eldistributörer och andra samhällsviktiga funktioner.

Att FRA utbyter information med andra länders signalspanare har lanserats som en nyhet. Men det har pågått sedan länge, även om det enligt Ingvar Åkesson fått större betydelse med åren.

– Vi känner oss uppskattade i det internationella samarbetet. Och det har gett oss många fördelar som varit bra för vårt land. Men vi lämnar inte ut uppgifter som kan skada Sverige eller kan leda till effekter som vi anser inte vara etiskt godtagbara eller lagliga.

Det finns annat än FRA-debatten. Är det någon man ska fråga om Rysslands roll just nu är det Ingvar Åkesson.

Hur är det med den ryska björnen?

– Ja, den kanske har vaknat. Ryssland är intressant på många sätt. Nu när energipriserna är väldigt höga är det klart att det är mycket pengar som samlas där.

Hör ni mer skrammel därifrån?

– Nja, det vill jag inte närmare gå in på, av naturliga skäl.