Fler hot mot politiker kan avskräcka från uppdrag

LAHOLM. En hemmagjord bomb sprängde hål i kommunalrådets altangolv.

– Det här sporrar mig ännu mer, säger han.

Per Asklund vaknade till ännu en semestermorgon i onsdags. Han gick som vanligt ut för att röka en cigarett och läsa tidningen.

Då såg han ett stort utsprängt hål i altanen.

– Jag tror att jag såg ut ungefär som Halvan i Helan och Halvan, du vet: ”Surprise!”. Sedan står jag still och tänker att det här kan ju inte vara katten i alla fall.

Sju timmar tidigare vaknade hans fru Ann-Kristin Asklund av smällen. Hon väckte maken men de somnade lugnt om.

Den hemmagjorda bomben sprängdes i närheten av tv-rummet.

– Hade jag suttit och tittat på tv hade jag inte suttit här nu, säger han till Sydsvenskan på telefon från hemmet i Laholm.

Sedan attentatet har han gått igenom hela känsloregistret: Förvånad, rädd, ledsen och arg.

Han vill tro att det är ett pojkstreck.

– Jag hoppas det. För det är ju enklare om det inte handlar om ett medvetet hot mot demokratin.

Per Asklund har gjort sig känd som en burdus, hårdför politiker, en tydlig profil i kommunen.

I rapporten ”Hot mot förtroendevalda”, som släpptes av Säpo i mars i år, framkommer att just den typen av högt profilerade politiker tillhör en särskild riskgrupperna.

– Vi har kunnat se två risk­kategorier. Dels att man blir exponerad i media, dels att man sitter i individutskott där man beslutar kring individer, säger Johan Olsson, analytiker på Säpo.

Agneta Blom, f d sekreterare för den Nationella kommittén om hot mot förtroendevalda och docent i statsvetenskap vid Örebro Universitet, låg bakom den statliga utredningen ”Jakten på makten” från 2006.

Även hon bekräftar att hårdprofilerade politiker löper större risk för att drabbas.

– Att man blir ett ansikte i media, som många människor kan relatera till, det är klart att det påverkar. Det kan vara priset för att bli känd.

Ofta sammanfaller kändisskapet med en hög post inom kommunen, precis som i Per Asklunds fall.

Och Agneta Blom tror att detta kan leda till att färre vågar ta sig an större förtroendeuppdrag – att personer som egentligen är högst lämpade för den typen av uppdrag ändå avstår för att inte riskera att bli utsatta för hot.

– Det finns också en risk för att vi får mer hårdhudade och avtrubbade politiker.

Det är oerhört viktigt att prata om hot och trakasserier av förtroendevalda, menar Agneta Blom. Att det kommer upp till ytan.

Hon efterlyser en fungerande samordning från regeringshåll som syftar till att ta hand om politiker som drabbas. Eftersom förtroendevalda inte är anställda har de inte alltid ett skyddsnät.

Agneta Blom tror också att den ständigt närvarande hotbilden mot politiker beror på en allmän inställning.

– Att man som politiker måste tåla att bli spottad på. Men demokrati bygger på att vi inte ska hota varandra utan tala med varandra.

Dagen efter attentatet släpper Per Asklund in ett stort medieuppbåd i sin villa i Laholm.

Alla är där, tv och tidningar, säger han i telefon.

Till dem är han noga med att säga att hålet på altanen ”inte skrämmer en bypolitiker”.

– Hade de ambitionen att jag skulle sluta med politiken, då var detta helt fel metod. Det här sporrar mig ännu mer. Ont krut förgås inte så lätt.