Mindre luft i lasten – vägen till bättre miljö

Lund. Enkla förbättringar och stora vinster – för företagen och för miljön. Det är det som ligger i potten för forskarna inom ett av Lunds universitets mer okända ämnen – förpackningslogistik.

Som kan låta lite besynnerligt att forska i. Åtminstone innan man begriper betydelsen av förpackningar och transporter i det moderna samhället. Och vad illa planerade transporter kan betyda.

Som att var fjärde lastbil på vägarna rullar tom, utan last.

– Och var elfte lastbil som rullar på vägarna är lastad med lastpallar, på väg tillbaka till producenterna, berättar Daniel Hellström, forskare på avdelningen för förpackningslogistik vid Lunds tekniska högskola.

Just transporter av förpackade varor – i motsats till bulk­varor som timmer, grus och papper – är den del av transporterna som ökat mest de senaste femton åren. Det är gods som är skrymmande snarare än tungt – och energi­slösande.

Trenden med oekonomiskt förpackade varor, kartonger som ligger i kartonger och dylikt, gör att lastbilarna, som står för 90 procent av alla transporter i Sverige, fortsätter att transportera luft i samma utsträckning som man gjorde för tio eller tjugo år sedan.

– Här finns stor potential för förbättring. Bättre förpackningar kan spara långt mer än nya motorer eller utbildning i eco-driving. Det är lågt hängande frukt, säger Daniel Hellström.

Smartare sätt att utnyttja lastutrymme kan alltså få stora effekter. Som när Ikea gjorde om sina förpackningar av värmeljus Glimma.

Möbeljätten gick från ett system med ljus löst hällda i plastpåsar, till ett där ljusen packades i vakuumförpackade ”klossar” av staplade ljus. Därtill gjordes ljusen om, så att veken skulle kunna vikas ner i stearinet under transport.

– Från att ha kunnat stapla 260 förpackningar om 100 värmeljus vardera på en lastpall, kunde man nu få in 360 förpackningar. Och med tanke på att Ikea säljer 15 miljoner förpackningar värme­ljus per år världen över, blir det en del lastbilstransporter som sparas in, fortsätter en annan av forskarna, Mats Johnsson.

Det är sådana här saker som får förpackningslogistiker att gå igång. Eller det faktum att man genom att förminska en förpackning med fem millimeter plötsligt kan få in ytterligare ett lager i lastbilen.

Under 2006 och 2007 gjorde kedjan Wal-Mart en kampanj för att minska mängden förpackningsmaterial för runt 300 leksaker. Resultatet blev en årlig besparing på 3 500 ton wellpapp, 1 400 tunnor olja och 727 skeppade containrar. Transportkostnaderna minskades med 21 miljoner kronor.

Det speciella med förpackningsdesign är att många olika övervägande måste vägas mot varandra. Varan ska skyddas under transport, förpackningen ska se attraktiv ut, den ska vara lätt att återvinna och använda lagom mycket material. För att bara ta några exempel.

Kärnan i ämnet transportlogistik ligger i utforskandet av samspelet mellan förpackning och logistik – alltså transport och hantering av förpackningen.

– Många företag har sett förpackningen som en kostnad, till och med ett nödvändigt ont. Eller så tänker man mest på hur den ska utformas för att tilltala kunden. Resultatet blir ofta onödiga transporter, säger Daniel Hellström.

Energislösande och skrymmande förpackningar finns det fortfarande gott om. Ta konservburken, en 1800-talsuppfinning som fortfarande dominerar förpackningsmarknaden för mat i många länder. För det första är metallen dyr att bearbeta och återvinna. För det andra måste de tomma burkarna transporteras till fab­riken där de ska fyllas med innehåll. Inte heller i fyllt tillstånd utnyttjas lastutrymme på bästa sätt.

– Pappförpackningen, som nu håller på att ersätta konservburken, är långt bättre för miljön. Den levereras på rulle till fab­riken, utnyttjar utrymmet optimalt och är lätt att återvinna, säger Annika Olsson, forskare på förpackningslogistik.

En annat viktigt tema gäller spårbarhet. Kapaciteten att följa ett livsmedels hela väg ”från bord till jord” är avgörande för att en livsmedelsproducent ska kunna garantera råvarornas kvalitet.

Ändå investeras ofta lite i sådana system.

– Så länge allt går bra är kanske inte spårbarheten i fokus. Men den gång något går snett, när det kommer rester av klor i Coca-Colan som det gjorde i Belgien, eller när något allergi­framkallande ämne kommer med av misstag – ja, då gäller det att kunna spåra felkällan, säger Annika Olsson.

Radio Frequency Idenification, RFID, är ett samlingsnamn för ”smarta etiketter” som kan fjärravläsas och som antas få stor betydelse för spårbarhet.

Daniel Hellström drev tillsammans med mejerijätten Arla ett projekt, där de rullvagnar företaget använder för att leverera till exempel mjölk till affärer märktes med RFID-etiketter.

– Innan märkningen försvann 30 procent av de rullvagnar som lämnade lagret. Efter RFID-taggarna minskade svinnet till i stort sett noll.

Vinsterna som finns att göra på smartare förpackningar är stora – för miljön och för producenter och konsumenter.

Men medan transport- och förpackningssystemen gradvis blir mer och mer trimmade, finns det konsumtionstrender som verkar i rakt motsatt riktning. 27 miljoner ton plast går till exempel åt varje år för att tillverka plastflaskor, avsedda för buteljerat vatten.

En annan faktor är den ökade andelen ensamhushåll, något som ställer krav på mindre förpackningar – inte minst av kyld färdigmat.