Rasistisk attack som ett eko från 90-talet

KATTARP. Ett stort fönster krossades. Ungefär femton ungdomar stod utanför. De skrek fula ord, berättar Haider Kasem, pappan i familjen. Två av husets invånare kan svenska och översatte: ”Åk hem! Om ni stannar dödar vi er!”
– De skrek att det var deras förfäders hus som vi bodde i, säger Haider Kasem.

När attacken skedde var stämningen i huset redan uppjagad. Tidigare på eftermiddagen hade två maskerade tjejer och fyra killar dykt upp vid huset med en kniv.

Ungdomarna skrek och bankade på dörren. De två barn som såg dem genom fönstren – en fjortonårig pojke och en tioårig flicka – vågade inte öppna.
– En av tjejerna gjorde så här med kniven, berättar tioåringen och gör en svepande gest över halsen.

En av de vuxna i huset kom så småningom och frågade vad ungdomarna sysslade med. Då försvann de.

Det vackra gamla huset med glasveranda i Kattarp ägs av Helsingborgs kommun och fungerar som ett jourboende för bostadslösa asylsökande. Fem familjer bor här: fyra från kurdiska Irak och en arabisk familj. Sammanlagt finns runt 35 personer i huset, de flesta barn.

Samtliga väntar på besked om de får stanna i Sverige eller inte.

När Sydsvenskan kommer till huset vid järnvägen finns intorkad äggsmet kvar på en fönsterruta. Äggskal, glaskross och äppelkart ligger överallt runt byggnaden. Femtio meter bort finns en övergiven, utbränd och söndervandaliserad grillkiosk.

”Älska ditt land över hela hjärtat”, har någon klottrat på kiosken. ”Sverige forever in my heart!”. Samt ett par hakkors och ett felstavat Sieg Heil (”Sieg Hail”).

Barnen vi träffar tror att de som attackerade deras hem i söndags var mellan femton och tjugo år. De pekar på några asfaltsbitar:
– Det var de här som de kastade.

Elvaårige Karam Kasem drar upp sin gula T-tröja över näsan.
– De var maskerade, så här, säger han.

Efter attacken ringde Karams pappa Haider Kasem till polisen, som kom efter en halvtimme. Då hade ungdomarna redan stuckit på sina cyklar.
– Alla var rädda. Vi hade svårt att somna, berättar Haider Kasem.

Nu sitter en väktare från G4S i en bil utanför huset på Rallargatan. Dygnet runt, i minst två veckor framåt. Helsingborgs kommun satte in väktarskyddet i måndags. Dessutom ska kommunen installera bättre belysning och kraftigare lås.
– Vi tar det här på största allvar, säger Christian Orsing (m), kommunalråd med ansvar för integrationsfrågor.

Kattarp har en turbulent historia. Fram till 2001 hade Bandidos sitt högkvarter i det gamla mejeriet.
– Vissa ungdomsfraktioner som tidigare drogs till mc-miljön kanske hittar något annat nu. Vi vet att främlingsfientliga krafter har flirtat lite i Kattarp, säger Orsing.

Helgens attack är inte någon isolerad händelse. I vintras drabbades de asylsökande på jourboendet av ständiga rasistiska glåpord.
– Det var en väldigt spänd stämning i byn, sammanfattar Christian Orsing.

Kommunens skolteam kopplades in och efter samtal på skolan upphörde trakasserierna. Fram till nu.

Haider Kasem berättar att hans barn nu inte längre vågar gå i skolan av rädsla för att attackeras. De håller sig inomhus.

De känner sig inte trygga ute i Kattarp.
– Barnen leker ute ibland, men om de ser att någon kommer så springer de alltid in i huset igen, säger en av männen i huset, Fahid Al-Homeydi.

– Alla pratar om att Sverige är vackraste landet i Europa. Nu har vi sett bevis på det motsatta.

Attacken i Kattarp ekar av ett annat Sverige, det tidiga 90-talets Sverige. Då tycktes rasistiska attentat mot flyktingförläggningar nästan som en folksport: mellan 1989 och 1992 skedde i snitt en attack varje vecka.

Samtidigt skyllde Ian Wachtmeisters och Bert Karlssons parti Ny Demokrati landets problem på invandringen. Ny Demokrati valdes in i riksdagen 1991.

Då gick Magnus Ehrencrona, gruppledare för miljöpartiet, på högstadiet i Helsingborg. Han minns rasismen som blossade upp på skolan då, de hakkorsklottrande skolkamraterna som tycktes få legitimitet från riksdagens talarstol.

Ehrencrona drar paralleller med dagens situation i Helsingborgs kommun. Indirekt har Christian Orsing och de andra i kommunledningen ett ansvar för attacken i Kattarp, anser han, eftersom de utmålar flyktingar och invandrare som problem.

Förra året sade Helsingborg upp avtalet med staten om flyktingmottagning. I år har ersättningsnivåerna för dem som har asylsökande som inneboende sänkts.
– Om kommunledningen ger signaler om att ”nu har det kommit för många” så trissar de upp motsättningarna. Det märks direkt vid kaffeborden på arbetsplatserna. En av tio Helsingborgare röstade på Sverigedemokraterna i förra valet, och allt fler säger öppet att de stöder sd, säger Magnus Ehrencrona.

Kommunalrådet Christian Orsing har flera gånger gått ut i media och slagit larm om att Helsingborg inte kan klara av att ta hand om alla flyktingar som söker sig till kommunen. Han har talat om ”ett nödläge”.

Nu säger han att attackerna i Kattarp nog beror på ”frustration”.

Har du, som slagit larm om att Helsingborg har för många flyktingar, ett ansvar?
– Det är en balansgång hur man uttrycker sig. Men det enda rätta är att berätta sanningen. Att säga till barnfamiljer: ”Helsingborg är inget bra ställe att söka sig. Vi har 76 barnfamiljer utan bostad som står i kö före er”, säger Christian Orsing.