Nya miljarder ger försvaret tid att tänka

Beslutet välkomnas av säkerhetspolitiska experter i Norden. De anser att alla Europas länder behöver tid att fundera över sin försvarspolitik. Bör de strategier som utgått från attackerna mot USA den 11 september 2001 ersättas med långsiktiga planer som mer tar sin grund i Georgienkrisen?

I försvarsbudgeten för 2009 väntas förbandsanslagen öka med en miljard kronor och anslagen till försvarets fredsinsatser med 650 miljoner kronor. Därmed behöver ÖB inte kalla hem trupper från utlandet eller i all hast lägga ner något inhemskt regemente.

Samtidigt senarelägger regeringen sin långsiktiga försvarsproposition. Det ger Sten Tolgfors ett extra halvår på sig att tänka igenom hur Georgienkrisen påverkar försvaret av Sverige.

Enligt den norske försvarsexperten Svein Mellby behövs det en tankepaus både inom Nato, EU och enskilda europieska länder. Annars finns det risk för förhastade beslut.

– Det som hänt i Georgien är inte direkt överförbart till Norden och andra länder. Dessutom bör omvärlden ge Ryssland en chans att medge att krigföringen i Georgien var en strategisk felbedömning. Det finns en betydande osäkerhet om Rysslands långsiktiga intentioner, säger Mellby.

Också Tor Bukkvoll, säkerhetspolitisk expert på Försvarets forskningsanstalt i Oslo, anser att det är fel att allt för snabbt jämföra Georgien med Norden.

– Kaukasus är en rysk bakgård. Det är inte nordområdena, säger han.

Stefan Forss, docent på Försvarshögskolan i Helsingfors, ser Georgienkrisen som en tämligen avlägsen konflikt. Men han varnar för att den ståndpunkten snabbt kan rubbas i händelse av en ny säkerhetspolitisk kris.

– Det skulle bli ett helt annat stämningsläge om Krimhalvön, Moldavien eller baltstaterna drabbas. Och det skulle bli en säkerhetspolitisk jordbävning om Ryssland skulle placera ut eurorobotar med sikte på huvudstäder i Västeuropa, säger Forss.

Norge beslutade redan före Georgienkrisen om en militär upprustning i norr.

I Sverige, Danmark och Finland kommer de stora försvarsbesluten 2009.

En svensk försvarsproposition presenteras i mars. Folkpartiet kräver att den föregås av samtal med socialdemokraterna. Finland publicerar i januari en säkerhetspolitisk vitbok. Den danska försvarskommissionen lägger fram sitt slutbetänkande i februari.

– Det är för tidigt att säga vilken effekt Georgienkrisen får på dansk försvarspolitik. Vi får tyvärr ingen extra miljard som i Sverige, säger Lennie Fredskov Hansen, informationschef vid försvarskommandot i Köpenhamn.