– Djuret är ett hot mot vår inhemska fauna, säger Fredrik Dahl som leder projektet ”Mårdhund – förebyggande naturvård”.
Få däggdjur har som mårdhunden fått jägare och en del naturvänner att resa ragg. Den tros kunna skapa stora ekologiska skador och ett av argumenten är att Sverige skrivit under konventionen om biologisk mångfald.
– Där framgår det att vi har förpliktat oss till att förhindra införsel av främmande arter, och kontrollera och utrota främmande arter som kan störa våra ekosystem, livsmiljöer och inhemska arter, heter det i broschyren från Lantbruksuniversitet, Jägarförbundet samt länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten.
De påpekar dessutom att mårdhunden är uppförd på Artdatabankens ”svarta lista”.
Efter de senaste observationerna i de norra länen har utrotningskriget, eller pilotprojektets fältdel som det kallas, redan börjat.
Målet är att hitta metoder som ska avslöja var mårdhunden finns och föreslå metoder att avliva djuren.
Med hjälp av rörelsestyrda nattkameror hoppas man fånga passerande djur i kameralinsen.
– Vi kommer till en början att locka mårdhundarna med sekret från amerikansk gråräv som visat sig effektivt i andra länder, säger Fredrik Dahl.
När forskarna fotograferat en mårdhund ska fällor sättas ut i området. Fångade djur ska förses med radiosändare och leda till andra mårdhundar i området, en chans som är stor efterson de är sociala djur.
Mårdhunden, vars sjubbskinn är eftertraktat, ser ut som en korsning mellan en fet räv och en tvättbjörn och rör sig som en grävling.
Efter misslyckade försök med mårdhundar i fångenskap sattes 10 000 djur ut i skogarna väster om Uralbergen för att ge underlag för jakt.
Sedan dess har mårdhunden snabbt spridit sig. Den upptäcktes i Finland på 1930-talet och i Sverige gjordes de första säkra fynden på 1940-talet.
– Finska studier visar att arten sprider sig cirka två mil om året, säger Fredrik Dahl som tror att ett varmare klimat kommer att gynna mårdhundens utbredning i Sverige.
Han säger att just detta faktum plus farhågorna för vad mårdhunden kan ställa till med i det ekologiska systemet gör att det är viktigt att den inte etablerar sig i Sverige.
– Vad vi vet finns det ännu inga rapporter om vilda mårdhundar i Skåne, säger han.
Han tror inte heller på någon genväg via Åland, där det finns gott om mårdhund som via skärgården vandrat in från fasta Finland.
– Hittills har Ålands hav fungerat som en barriär för fortsatt utbredning.
Så nu gäller det att Skånes djurpark kan hålla kvar sina mårdhundar i vilthägnet, annars dröjer det inte länge förrän Skåne har ett ”vildsvinsproblem” på halsen.
Mårdhunden kommer ursprungligen från Ostasien.
Den är stor som en räv men har kortare ben och svans. Pälsen är brun till
gulbrun. Öronen är runda och ansiktsteckningen liknar tvättbjörnens.
Den sattes ut som pälsvilt öster om Ural i slutet av 1920-talet. Sedan dess
har den spridit sig till Centraleuropa, Finland samt Sverige och Norge.
I Finland skjuts 150 000 mårdhundar varje år.
Djuret är allätare och lever bland annat av ägg och markhäckande fåglar.
Mårdhunden är dessutom bärare av rabiessmitta.
0% är glada
0% är likgiltiga