I Sverige har sexköpslagen stört marknaden för trafficking och motarbetat organiserade ligor. Nu följer Norge efter med ett förbud mot sexköp.
Det framgår av rapporten Prostitution i Norden, som har gjorts på uppdrag av jämställdhetsministrarna i Nordiska rådet och letts av Nordiskt institut för kunskap och kön.
Rapporten handlar om prostitutionens omfattning, om lagstiftning, sociala insatser och attityder. Elva nordiska forskare har bidragit.
– Vi har för första gången försökt samlat den kunskap som finns på området, säger Charlotta Holmström, forskare vid Malmö högskola och en av projektledarna.
Människohandeln har utmanat den nordiska prostitutionspolitiken som tidigare har skiljt sig mellan länderna. Samma år som Sverige antog sexköpslagen avkriminaliserades prostitution i Danmark. Även Island avkriminaliserade prostitution 2007.
Alla länder har infört förbud mot koppleri och människohandel.
– Människohandeln har tvingat länderna att se över sin lagstiftning och formulera handlingsplaner. Vi ser även att fokus i debatten har flyttats från jämställdhet till ordning och gränskontroll, säger Charlotta Holmström.
Omfattningen av prostitutionen har inte varit enkel att beskriva eftersom länderna har räknat på olika sätt: på gatan, hos stödorganisationer, i annonser i tryckta medier och på nätet. Kunskaperna är bättre om inhemska än om utländska prostituerade. Män som säljer sex vet man inte mycket om. Inomhusprostitutionen är mer anonym än gatuprostitutionen. Gränsdragning mellan trafficking och utländska kvinnor som säljer sex på eget initiativ är svår att dra.
En slutsats av kunskapsinventeringen är därför att den behöver fortsätta.
Uppenbart är dock att Sverige inte har fått lika många utländska kvinnor på prostitutionsmarknaden som grannländerna. Sexköpslagen har avskräckt handlarna.
– Norge har inspirerats av Sverige och väntas följa efter med en sexköpslag nästa år, säger Charlotta Holmström.
De flesta utländska kvinnor kommer från Östeuropa men även från Västafrika, Sydamerika och Sydostasien. Av de prostituerade som norska socialarbetare träffade förra året var 30 procent från Nigeria. I Danmark beräknas 45 procent av sexsäljarna vara utländska.
Den ökande trafiken utifrån har delvis lett till att frågor om jämställdhet och mänskliga rättigheter har kommit i skymundan för omsorgen om det egna landets välfärd och säkerhet. Sexhandeln över nationsgränserna har i första hand betraktats och hanterats som ett ordningsproblem.
– I debatten om prostitution går en tydlig skiljelinje mellan dem som tycker att förbud är bra och dem som befarar att förbud leder till mer kriminalitet och stigmatisering av dem som säljer sex, säger Charlotta Holmström.
Enligt en attitydundersökning från i år stödjer 71 procent av den svenska befolkningen sexköpslagen. Men bara 20 procent tror att sexköparna har blivit färre. Åtta procent av de tillfrågade männen uppger att de har köpt sex.
Sverige: Förbud mot köp av sex 1999. Förbud mot människohandel med
sexuella tjänster 2002.
Finland: Förbud mot sexhandel på offentlig plats 2003. Förbud mot köp
av sex som erbjuds via koppleri och människohandel 2006. Totalförbud mot
sexköp diskuteras.
Norge: Förbud mot att hyra ut lokaler för prostitution 1995. Förbud mot
annonsering om sexuella tjänster 2000. Förbud mot människohandel 2003. Av
allt att döma kommer ett generellt förbud mot sexköp införas 2009.
Danmark: Prostitution avkriminaliserades 1999. Förbud mot
människohandel 2002. Sexköparens roll diskuteras.
Island: Ett tidigare förbud mot att försörja sig på prostitution togs
bort 2007. I stället infördes förbud mot annonsering om försäljning av sex.
Förbud finns tidigare mot koppleri och förbud mot människohandel infördes
2003.
0% är glada
50% är likgiltiga