Gymnasieeleverna har blivit de nya pendlarna

I februari blir det fritt för alla skånska niondeklassare att söka till samtliga gymnasieskolor i länet – såväl fristående som kommunala. Därför blir långresorna till och från de skånska gymnasierna både fler och längre till nästa hösttermin.

Det är främst de stora gymnasieskolorna i Malmö, Lund och Helsingborg som får ett större upptagningsområde. Men redan idag pendlar Skånes gymnasieelever långa sträckor för att ta sig till sina dagliga lektioner.

Det visar en kartläggning som Sydsvenskan gjort av hur Skånes gymnasieelever rör sig över kommungränserna.

Det går starka pendelströmmar av gymnasielever in till Helsingborg, Lund, Malmö, Eslöv, från Ystad och Kristianstad. De vanligaste skolresorna går från närmaste grannkommun.

Men många gymnasieelever har längre än så till sin skola:

• Varje morgon reser 94 gymnasieelever från Ystad till Malmö, 25 Malmöelever åker åt andra hållet.
• 41 elever reser dagligen från Helsingborg till gymnasieskolor i Lund, 16 elever reser i motsatt riktning.
• 27 elever tar sig hela vägen från Kristianstad till Lund, 10 åker i motsatt riktning.
• 24 gymnasielever reser dagligen från Kristianstad till Malmö, 17 reser i motsatt riktning.

Alla dessa elever har mer än två timmars restid per dag. Av de 217 eleverna i exemplen ovan går 150 på fristående gymnasier. Friskolorna har skapat en dramatiskt ökad långpendling.

Friskolorna har även ökat kortpendlingen och dränerat gymnasieskolorna som ligger nära Skånes tre största städer på elever.

Av 386 Höganäselever som dagligen ratar Kullagymnasiet i hemkommunen för att istället få sin gymnasieutbildning i Helsingborg går 180 på friskolor. Av 407 Vellingeelever som sagt nej till Sundsgymnasiet för att istället skolpendla till Malmö går 286 på fristående gymnasier. Av 345 Trelleborgselever som ratat Söderslättsskolan till förmån för en Malmöskola har 247 sökt sig till en friskola. Av 201 Eslövselever som avvisat Bergaskolan för att istället läsa i Lund går 155 på fristående gymnasieskolor.

Friskolorna i Malmö, Lund och Helsingborg erbjuder slagkraftiga alternativ för elever som föredrar andra gymnasieprogram än de som finns på hemorten – eller som tröttnat på sin invanda skolmiljö.

Därför etablerar sig de fristående gymnasierna främst på större orter. Malmö har idag arton fristående gymnasier. Nästa år tillkommer tre. I Lund ökar de fristående gymnasierna från tretton till femton, i Helsingborg från tolv till sexton.

Samtidigt slår de kommunala skolorna tillbaka. De fristående gymnasierna möter i det kommande gymnasievalet helt ny konkurrens. I Skånes storstäder blir det en kamp mellan privata och kommunala skolor om begåvade elever från mindre kommuner.

I Lund försöker Spyken, Vipan, Katedralskolan och Polhemsskolan locka till sig utsocknes elever med hjälp av Lunds rykte som kunskapsstad.

I Malmö lockar Petri-, Pauli-, Borgar- och Heleneholmsskolan långväga elever med ökad profilering. I Helsingborg lovar Filborna, Rönnowska, Skolstaden och The International School att ta elevernas drömmar på allvar.

Den ökade fjärrekryteringen väntas öka betygskraven på de kommunala gymnasieskolorna i Malmö, Lund och Helsingborg och ge lägre intagningspoäng på de populäraste friskolorna.

När Petriskolan i Malmö hade öppet hus för niondeklassare i veckan lockade rektorn Eva Daun med att de som söker sig till hennes skola får flytta in i helt nyrenoverade lokaler.

– Vi kommer att få fler duktiga elever från fler skolor. Rimligen höjs betygssnittet. Friskolorna har inte vår inriktning med bildning och tolerans, säger hon.

Petriskolan har i höst hyrt in docent Andhers Franzén från Lund för att skapa en ny naturvetenskaplig ”spetsutbildning” med biomedicinsk inriktning.

– Min dröm är att hitta vetenskapens Zlatan Ibrahimovic. Vi räknar med trettio elever från hela Skåne, säger han.

I skolentrén hälsar studievägledaren Ingrid Rittsel alla välkomna till informationskvällen. Hon kan inte dölja sin tveksamhet inför elitiseringen.

– Nu kan Malmös elever bli utkonkurrerade av elever från kranskommunerna. De Malmöelever som inte klarar betygskraven får kanske söka sig till Trelleborg, säger hon.

Tre mil bort, på rektorsexpeditionen på Katedralskolan i Lund, för Kennet Flenmark ett liknande resonemang:

– Lund har en dragningskraft på ungdomar i mindre ort, kanske även i Malmö och Landskrona. Det kan bli så att betygssvaga Lundaelever får åka till en annan ort. Men det får du fråga politikerna om...

I Trelleborg förbereder man sig för att ta emot nya elever från både Malmö och Lund. Söderslättsskolan har hittills förlorat 350 elever till Malmö.

För att den inte ska bli en ”dödens skola” med det fria skolvalet arbetar Trelleborg på att öka kvaliteten med teknik- och vårdcollege.

– Vi måste vässa vår konkurrenskraft. Vi är enda kommun som anställer lektorer med viss andel forskning i tjänsten, säger Lars Mikkelä (m), vice ordförande i gymnasienämnden.

Årets gymnasieval är en djungel. Valfriheten är större än någonsin. Skolexperter varnar för att utbudet är för stort.

Risken är uppenbar att skattepengarna inte används optimalt om gymnasieskolorna blir dyra och orationella.

– Risken med överutbud är att allt inte kan startas som planerats, säger Ann-Sofi Nordh, gymnasiesamordnare i Malmö.

– Det kan bli så illa att eleverna inte får något alls av det de valt. Vi måste se till att det finns ett reellt utbud, inte bara fina broschyrer.

Skolverket varnar för en annan risk: elever som väljer att gå i fristående gymnasium kan bli helt utan gymnasieplats om friskolan drabbas av vikande elevunderlag och går i konkurs.