1. Nationella prov i trean, klarar nioåringar av det?
Jan Björklund, utbildningsminister (fp):
– Det beror på hur de utformas. De ska testa grundläggande läs- och skrivförmåga. För några elever kan det bli problem, men proven är delvis till för att upptäcka dem i tid för att kunna ge dem mer hjälp.
Hans-Åke Scherp, docent i pedagogik, Karlstad universitet:
– De fixar det säkert, men problemet är att det får konsekvenser för barnens lärande och lärarnas undervisning om man lägger alltför stor tonvikt på nationella standardiserade prov.
2. Leder fler prov till bättre kunskaper?
Björklund:
– Provet registrerar kunskapen. I nästa steg kommer det att leda till ökat fokus på de ämnen som prövas. Jag tror att ett system med tidigare prov och betyg får elever och lärare att jobba mer. Proven måste pröva viktiga frågor och centrala färdigheter, inte oväsentliga saker.
Scherp:
– Eleverna lär för proven, inte för att förstå. Forskning visar att om man lägger stor tyngd vid prov och använder det som drivkraft för lärande, så leder det till ett ytligt lärande, det vill säga ett lärande som gör att kunskaperna upprätthålls bara över provet och lite till.
3. En färsk rapport visar att svenska elever blir allt sämre i matematik och naturorienterade ämnen. Varför?
Björklund:
– Den centrala förklaringen är att den utbildningspolitik som förts i Sverige i 30–40 år har lett fel. Kunskapskrav har varit något fult, lärarutbildningen har flummats till genom dåligt tänkta reformer, till exempel har utrymmet för ämneskunskaper minskat.
Scherp:
– Eleverna sitter för sig själva och jobbar med frågor de inte är intresserade av. Det måste i stället till en utmanande dialog mellan lärare och elever där läraren fångar upp elevernas förståelse och tankar om det man håller på att lära ut och utmanar det.
4. Vad tycker du om begreppet flumskola?
Björklund:
– Flumskola är en skola där målen är otydliga, inga krav ställs, inga kvalitetskontroller görs. Då sjunker resultaten utan att man vet om det. Jag tycker att vi haft en flummig skolpolitik. Det är inte lärarnas fel, utan ett politiskt misstag. Hans-Åke Scherp tillhör en krympande skara och är en av dem som skapat den svenska flumskolan.
Scherp:
– Flum kan vara positivt om man ser något i begynnelsebokstäverna där f står för fördjupande, l handlar om lärande, u handlar om utveckling och m om medskapande. Jan Björklund tycker att allt som inte handlar om katederundervisning är flum. Han har en idé som gör att man tar skolan 50–60 år tillbaka i utvecklingen.
% är glada
% är likgiltiga