Antisemitiska sms-rykten tvingade café att stänga

"Obs! Lidl & Aldi har på sin hemsida meddelat att två dagars dagskassa kommer att skickas till israelisk militärmakt. Skicka vidare."

Så lyder ett av flera liknande sms som just nu skickas runt mellan svenska mobiltelefoner. Lidl:s VD i Sverige, Mattias Kivikoski, har flera gånger fått förklara för personer som hört ryktet att det inte är sant. Lidl i Tyskland har gått ut med en officiell dementi på sin webbplats.

- Om ryktet eskalerar i Sverige tvingas även vi gå ut med en dementi. Det är trist, säger Mattias Kivikoski som inte vet varför just Lidl pekas ut.

Liknande sms-rykten cirkulerar över hela världen. Sydsvenskan berättade igår om det svenska kedje-sms:et med uppmaningen att bojkotta McDonald's: "försök att inte äta hos de förbannade judarna."

Det företag som drabbats hårdast globalt är den amerikanska kaffekedjan Starbucks. Den femte januari skickade företagsledningen ut ett pressmeddelande: "Ryktena att Starbucks och dess ledning stöder Israel är falska."

Det hjälpte inte. I tisdags kväll tvingade ett hundratal anti-israeliska demonstranter Starbucks i Beirut att stänga. Demonstranterna tejpade davidsstjärnan över Starbucks gröna skylt. De bar banderoller med budskap som: "Libanons och Palestinas barn varnar för att Starbucks drycker leder till köp av dödliga vapen."

I London brandbombades i tisdags ett Starbucks-kafé på Whitechapel Road. Scotland Yard misstänker att attacken hade "rasistiska motiv".

Starbucks VD och grundare Howard Schultz - som inte äger Starbucks - pekas ut särskilt i sms- och internetryktena. Han beskrivs som en av "stöttepelarna i den amerikanska judiska lobbyn och ägare av Starbucks".

Historikern Lars M Andersson, verksam vid Uppsala universitet och expert på antisemitism, säger att sms-ryktena är tydliga exempel på "en antisemitisk tradition om judisk makt och kontroll".

- Det handlar om seglivade uppfattningar som rör själva kittet i antisemitismen: föreställningen om en judisk världskonspiration, säger Lars M Andersson.

Har acceptansen för antisemitism ökat i Sverige?

- Sedan den elfte september 2001 tycker jag att man kan säga det. Vi har en sorts antisemitism utan antisemiter. De som torgför de här föreställningarna uppfattar sig inte som hemmahörande i den antisemitiska traditionen, tvärtom blir de oerhört arga om man skulle hävda det, säger Lars M Andersson.