Idag presenterades ett delbetänkande i polismetodutredningen, där utredaren Stefan Reimer bland annat föreslår att polisen ska kunna ta reda på vem som har haft en ip-adress (dators adress på internet) oavsett vilket brott som har begåtts.
Vad betyder det här för fildelare?
Det blir mycket enklare för polisen att identifiera misstänkta illegala fildelare. Idag får polisen bara begära att internetoperatörerna lämnar ut uppgifter om vem som står bakom en ip-adress som det fildelats ifrån om åklagaren bedömer att brottet kan ge annan påföljd än böter, alltså i praktiken fängelse eller villkorlig dom. Hittills har bara en fildelare i Sverige dömts till mer än böter, och han hade delat ut nästan 4 600 musikstycken och 30 filmer.
Med de nya reglerna räcker det med att till exempel Antipiratbyrån lämnar in en polisanmälan mot en misstänkt fildelare som har delat ut några få filmer för att polisen ska kunna ta reda på vem det är, och sedan till exempel besluta om husrannsakan för att säkra bevis. Idag kan polisen inte identifiera den småskalige fildelaren, eftersom domstolar har slagit fast att fildelning av ett fåtal filmer eller låtar inte ska ge mer än böter i straff.
Har det här med Ipred att göra?
Nej, men det betyder att polisen får ungefär samma möjlighet som upphovsrättshavarna att ta reda på vem som har fildelat. En del av kritiken mot Ipred har fokuserat på att upphovsrättshavarna får större befogenheter än polisen. Det rättas till nu.
Vad finns det för oklarheter?
Samma som med Ipred: även om polisen identifierar vem står bakom ett internetabonnemang betyder det inte att det är den personen som har begått brottet. Öppna trådlösa nätverk kan helt okända personer logga in på och därifrån begå brott. De blir då omöjliga att spåra. Det är också svårt för polisen att bevisa vem som har suttit vid en viss dator när ett brott begicks, om det finns flera personer som har tillgång till datorn.
Kan polisen spåra vem som helst nu?
Nej, den som vill hemlighålla sina aktiviteter på nätet har en mängd olika anonymiseringstjänster att välja på. Har man dessutom krypterat sin hårddisk får rättsväsendet svårt att säkra bevis även om polisen gör en husrannsakan och tar datorn i beslag.
När börjar de nya reglerna gälla?
Först ska förslaget ut på remiss. Sedan kan regeringen arbeta fram en lagrådsremiss och därefter en proposition. Utredaren föreslår att reglerna börjar gälla 1 januari nästa år, men det är troligt att det drar ut på tiden.
0% är glada
0% är likgiltiga