De nya tuffare sjukreglerna slår hårt också mot Försäkringskassans personal. Arne är en av 240 anställda som riskerar att bli utförsäkrade och ställas utan sjukpenning därför att de varit sjukskrivna i mer än 180 dagar.
Arne är ett levande exempel på hur de nya sjukreglerna drabbat anställda på Försäkringskassan dubbelt – i ökad arbetsbelastning och i en tuffare behandling när de själva blir sjuka.
Arne arbetar sedan många år som handläggare på Försäkringskassan i Skåne, men vill inte framträda med sitt riktiga namn. Han skäms inför sina kolleger över att han själv finns bland de långtidssjukskrivna. Men han har fackets stöd när han varnar för att pressen på Försäkringskassans personal kommer att göra fler sjuka, sjukskrivna och utförsäkrade.
Arnes problem började med en hård arbetsbelastning. Han hanterade mer än etthundra sjukskrivna personer – deras sjukjournaler, deras återbesök, deras rehabilitering, deras jobbsökande, hur de mådde.
– Det blev för mycket att hålla reda på. Det var många inkommande samtal, många möten och många sena timmar på jobbet. Jag skulle göra upp planer för dem som skulle komma tillbaka från sjukskrivning. Samtidigt hade jag ett produktionskrav på mig. Arbetet är hårt styrt. Det ska vara effektivt. Det kostar på i form av stress.
Arne har länge arbetat med människor i svåra personliga situationer. Men det är en press att jobba med utsatta människor och samtidigt känna ett produktionskrav uppifrån.
– Jag klarade inte av det. Till slut kunde jag inte hålla isär mina arbetsuppgifter. Jag hade så många bollar i luften samtidigt, så många personer och ärenden. Jag skulle göra upp planer för var och en och kolla av att olika punkter och åtgärder klarats av.
Det var svårt för Arne att leva upp till de hårda krav han ställer på sitt eget arbete när han satt framför sin dator och telefonen hela tiden ringde. Sjukskrivna ringde honom för att tala om att de var besvikna och ledsna över de beslut han fattat som handläggare.
Samtidigt kom ständiga telefonsamtal från vårdcentraler, arbetsgivare och arbetsförmedlingar. Till slut visste han inte vem han pratat med och vilket ärende han hade framme på sin dator.
– Samtidigt skulle jag kanske ha ett visst ärende klart inom tjugo minuter, innan det var dags för ett viktigt möte. Det mötet var kanske på en helt annan ort. Det finns ju inte så många lokalkontor längre.
Till slut kände Arne att det var dags för timeout. Han behövde en paus från sin dator, sin telefon och alla möten. Nu har han gått sjukskriven i ett halvår. Läkarens diagnos är stressyndrom. Han ligger i riskzonen för att bli utförsäkrad och förlora sin sjukpenning.
Just nu arbetar Arne på prov på halvtid. Han får anpassade arbetsuppgifter som en test på om han har arbetsförmåga. Hans handläggare på Försäkringskassan vill ha svar på en nyckelfråga: klarar Arne sitt arbete eller bör han söka ett annat jobb?
Arne tycker själv inte att det går särskilt bra. Han har svårt med sömnen och får koncentrationssvårigheter. Sömnproblemen förvärras av att han nu är inne i den så kallade rehabliteringskedjan.
– Jag funderar varje dag över om jag kan ta andra jobb. Vad kan jag jobba med i stället? Jag har ju passerat de femtio. Det blir en hel del grubblerier. Det mår man inte bättre av.
– Jag kan få söka jobb på Samhall eller ta ett lönebidragsarbete. Men det är ju tufft att komma till där också. Det finns risk att det blir a-kassa i stället, funderar han.
Arne tycker att Försäkringskassan ställer höga krav på andra att vara en bra arbetsgivare för dem som är sjuka. Men han ser inte Försäkringskassan som något föredöme. Det är en kritik som också förs fram av fackförbundet ST.
– Det finns bara små möjligheter att byta arbetsuppgifter. Tidigare kunde man få jobba mer med administration. Det går inte idag. Är man personlig handläggare så är man, säger han.
Arne tycker det är bra att det ställs krav på dem som är sjukskrivna, men samhället borde kunna komma åt dem som missbrukar sjukförsäkringen på andra sätt.
Han tror att de nya hårda reglerna slår ut folk lite på måfå.
Han ser Försäkringskassans arbetsbelastning som orimlig. Han jämför med en byggfirma som gör sig av med målare och där de som blir kvar måste måla fler hus.
Trots att han är kritisk mot sin arbetsgivare tycker han att det tar emot att framträda i tidningen:
– Det är jobbigt att arbeta på Försäkringskassan till följd av allt som skrivs i tidningarna. Nu strör jag salt i såren för mina kolleger. Vi är många som berörs illa när det skrivs om Försäkringskassans brister.
Sjukpenning betalas i högst 364 av 450 dagar. Det går att ansöka om förlängd
sjukpenning i högst 550 dagar.
Den som är sjuk har rätt till sjukpenning under 90 dagar – om man inte klarar
sitt jobb.
Dag 90–180 prövas om den sjuke kan få andra uppgifter på sin arbetsplats.
Efter dag 180 prövas den sjuke mot hela arbetsmarknaden och får sjukpenning
bara om han/hon inte alls kan arbeta.
Den som är allvarligt sjuk i exempelvis cancer- eller nervsjukdomar eller
väntar på transplantation, kan få sjukersättning utan bortre tidsgräns.
5% är glada
1% är likgiltiga