Facket jagar svartjobbare hos politiker

På grusgången utanför huset står Byggnads arbetsplatsinspektör, ombudsmannen Bengt Sävström.
Den litauiske medborgare som nyss byggde så flitigt på den halvfärdiga friggeboden på tomten försvann bakom husknuten så fort Bengt Sävström klev ut ur sin bil.

En halvtimme senare ringer Bengt Sävström polisen och anmäler makarna Eltéus som misstänkta för att ha anlitat svart arbetskraft. Han har inga illusioner om att anmälan faktiskt ska leda till åtal.
- Nej nej. Det händer aldrig något. Polisen har inte resurser.

När fackförbunden Byggnads och Kommunal jagar svartarbetare inom byggbranschen och i lantbruket kan de inte räkna med hjälp från polisen.

I Skåne är fackets jakt som mest intensiv - här gör ombudsmännen varje år hundratals oanmälda inspektioner på misstänkta arbetsplatser. Byggnads har drivit sin kampanj i flera år. Kommunal börjar sina överraskningsbesök hos odlare denna vecka.

Men trots att facket årligen polisanmäler runt tvåhundra privatpersoner eller företag som de anser anlitar illegal arbetskraft, leder anmälningarna nästan aldrig till åtal.

För Sydsvenskan medger polisen att de knappt tittar på anmälningarna om svartjobb längre.
- Det är mycket lågt prioriterat, säger polisinspektör Mats Svensson på utlänningspolisen i Malmö, som sköter kontakterna med byggfacket.

När facket polisanmäler handlar det ofta om litauiska och polska företagare inom Lars Vikingssons Polite Construction eller Peter Jissboms
Polenkonsulten - de företag som Sydsvenskan tidigare beskrivit i denna artikelserie.
Enligt facket är polackerna och litauerna inte företagare utan anställda. Därför behöver de arbetstillstånd, anser facket. Polisinspektör Mats Svensson håller med:

- Det är inte rätt att de här personerna betraktas som egenföretagare när de inte har ordnat jobbet själva. När de kommer hit slussas de bara ut, bostad och jobb är redan fixade.

Byggnads har fått kritik för sina metoder vid arbetsplatsbesöken, eftersom man enbart inriktat sig på utländska byggjobbare.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) beskrev i våras i Byggnads kampanj i Skåne som "etniska trakasserier".
Facket försvarar sig med att man inte vill åt östeuropéerna, utan bara vill försäkra sig om att de får rättvisa löner.

Det är därför, förklarar Ulf Hansson på Kommunal i Kristianstad, som han och hans kolleger sedan i maj har delat ut broschyrer med information till polacker som kommer med Polenfärjan till Ystad. Broschyrerna upplyser bland annat om den svenska minimilönen för jordgubbsplockning: 80,45 kronor i timmen, 120,70 kronor per övertidstimme.

Varje färja från Swinoujscie så här års innehåller en stor andel unga män med sovsäckar och stora trunkar. Vissa har arbetstillstånd, men facket tror att många av dem som säger att de är turister i själva verket kommit till Sverige för att jobba svart.

Vid kvällsfärjan från Polen har Kommunals broschyrutdelare sett exempel på förmedling av svart arbetskraft. Enligt facket åker många fattiga polacker till Sverige på vinst och förlust, i hopp om att hitta ett jobb. En polsktalande man brukar ta kontakt med färjepassagerare som dröjer sig kvar i ankomsthallen och ser vilsna ut.

När Kommunal visat intresse för mannens verksamhet har han blivit aggressiv.
- Vi kan inte bevisa något, men vår uppfattning är att han köper och säljer människor helt enkelt, säger Ulf Hansson från Kommunal.

Polisens svala intresse kan förklaras med att Litauen och Polen snart blir medlemmar i EU. Migrationsverket, polisen och andra myndigheter ligger lågt och avvaktar hur det ska bli när gränserna öppnas helt. När polisanmälningarna visat sig verkningslösa försöker nu facket på annat sätt komma åt de som anställer billiga litauerna och polacker.

Byggnads förhandlingschef Gunnar Ericsson har de senaste månaderna uppvaktat både finansminister Bosse Ringholm och arbetslivsminister Hans Karlsson. Särskilt har han berättat om Lars Vikingssons aktiviteter i Skåne.

- De betalar ju ingen skatt i vare sig Sverige, Litauen eller England. Vi vill ha ett hårdare regelverk för de här företagen. De ska betala skatt och arbetsgivaravgifter i Sverige, säger Gunnar Ericsson.

Men även anmälningar om rena svartjobb får samla damm hos polisen.
- Samma sak där: mycket lågt prioriterat, säger Mats Svensson. Möjligen gör vi någon kontroll ibland för visa att vi inte helt struntar i det.

När Sydsvenskan följer med Byggnads ombudsman Bengt Sävström upp till makarna Eltéus i Skepparkroken handlar tipset inte om utländska företagare, utan om vanligt svartarbete.

Bengt Sävström har tidigare på förmiddagen smugit förbi utanför Eltéus hus, och då sett en av litauerna bygga på huset.
Misstanken stärks när litauern kilar bakom knuten och gömmer sig.

- Hade det varit en av Polites killar hade litauern inte sprungit iväg, utan överlämnat ett prydligt papper där det står att han är företagare och att han har rätt att hålla tyst, säger Bengt Sävström.

Enligt Byggnads tipsare ska makarna Eltéus ha anlitat två litauer för att bygga deras friggebod, samt en ny villa i Skäralid.
Bägge makarna har politiska uppdrag i Ängelholms kommun. Birgitta Eltéus sitter i socialnämnden och är nämndeman. Hennes man Lennart är ersättare i tekniska nämnden.

Ombudsmannen Bengt Sävström är själv politiker i Ängelholm - han sitter i kommunstyrelsen för socialdemokraterna. Han säger sig inte känna till makarna Eltéus sedan tidigare.

Efter att han presenterat sig för Birgitta Eltéus, och talat om att han gör ett arbetsplatsbesök, frågar Bengt Sävström om han kan få ta en titt på bygget av friggeboden, och prata med byggjobbaren. Det får han inte.

- Du vägrar mig alltså tillträde? säger Byggnads ombudsman.
Han antecknar i sitt block.
- Du vill inte ens säga vem det är som bygger din friggebod?
Birgitta Eltéus skakar på huvudet.

När Sydsvenskan ställer frågor upprepar Birgitta Eltéus om och om igen samma fras:
- Jag har inget att tillägga.
Efter att polisanmälan gjorts slår Bengt Sävström numret till Lennart Eltéus.

Eltéus svarar. Hans förklaring är att de två litauerna som bygger hans hus gör det gratis, av ren vänlighet. Förra sommaren gav Lennart Eltéus litauerna en gammal lastbil, förklarar han, och i år dök de plötsligt upp med presenter. Litauerna var så tacksamma för lastbilen de fick förra året att de nu ville bygga makarna Eltéus hus, berättar han.

Bengt Sävström lyssnar. Sedan säger han:
- Lennart, jag ska vara ärlig mot dig.
Han berättar i luren för Eltéus att han inte tror på hans historia och att han polisanmält honom för misstänkt anlitande av illegal arbetskraft.
Eltéus kontrar med att berätta att han känner en polis i Klippan som han brukar grilla med, och att han genast ska ta kontakt med denne polis för att klara ut vad han betraktar som ett missförstånd.

Vad gäller villan i Skäralid så bygger Lennart Eltéus den helt själv, berättar han. Den uppgiften viftas bort av Bengt Sävström.
- Litauerna har byggt där också, enligt våra
källor.

Byggnads ombudsman tror att litauerna får mellan tjugo och trettio kronor i timmen.
- Det brukar ligga där någonstans. Om lastbilen var värd 3 500 fick de kanske jobba drygt hundra timmar för att få den. Även om det är så - vilket jag inte tror - att de fått betalt i form av en bil så är det lika olagligt.

Några dagar efter besöket ringer Sydsvenskan makarna Eltéus. Birgitta Eltéus vill inte prata. Lennart Eltéus säger till Sydsvenskan att litauerna är hans vänner, att de dök upp för några veckor sedan och ville bygga en bod åt honom som tack för en bil de fick förra sommaren.

Hur träffade du litauerna?
- Nej nu går du in på personligheter, det rör inte dig. Varför ska jag behöva berätta hur jag träffar mina vänner?

Är de här på semester?
- Jag vet inte. Det har jag inte frågat för det har inte jag med att göra. Vill de inte berätta är det inte min sak.

Två veckor efter Byggnads inspektion ligger polisanmälan fortfarande orörd hos polisen. Det har inte funnits tid att börja titta på ärendet, enligt Charley Nilsson vid Helsingborgspolisen.