Affischnamn med dubbla roller

Göteborg. En nystajlad Cecilia Malmström har precis hållit tal i en av Eriksbergs gamla varvshallar, numera ombyggd till lyxhotell. Hon har blivit fotograferad för en av Folkpartiets affischer inför EU-valet. Som affischnamn måste hon stå i hetluften för att få håret fönat och uppfluffat.

Hon berättar om hur hon som liten bodde i Paris och besökte krigskyrkogårdarna i Normandie tillsammans med sina föräldrar och syskon, om hur hennes rumskompis under studieåren i Barcelona sjöng katalanska barnvisor – förbjudna i Francodiktaturens Spanien – och om hur hon som nybliven EU-parlamentariker blev bänkgranne med Bronislaw Geremek, som var med om att grunda Solidaritet i Polen.

– De händelserna formade min syn på Europa. Det är Europas kärna. Aldrig mera krig, aldrig mera förtryck, aldrig mer diktatur på vår kontinent, säger hon.

I höst hoppas Cecilia Malmström få vara med och bidra till den utvecklingen genom att föra in Kroatien i EU. Hon far just nu runt i Europa för att samla alla de 27 EU-länderna kring Kroatiens EU-inträde och kring andra heta höstfrågor. I nästa vecka besöker hon Dublin, Budapest, Madrid och Bryssel.

– Vi hoppas kunna slutförhandla med kroaterna under 2009. De har en del kvar att göra. EU har ju ganska strikta villkor. Men de blir nog medlemmar i slutet av 2009 eller början av 2010.

Det sägs att Island kan hinna före Kroatien i EU-kön. Kan det bli så?

– Jo, det kan de. Än så länge har Island inte ens sökt. Men det vore jätteroligt om Sverige kunde ge islänningarna kandidatstatus i EU. De uppfyller de flesta av de krav som EU ställer – jämställdhet, respekt för minoriteter osv. Den prövningen kan gå fort. Det som tar tid är att granska Islands fiske- och jordbrukspolitik och att anpassa Islands ekonomi så att den fungerar på en gemensam europeisk marknad.

Som EU-minister är Cecilia Malmström en av de politiker som står mest i fokus under EU-året 2009. Hon är ansvarig minister för det svenska EU-ordförandeskapet i höst. I vår är hon huvudperson i Folkpartiets kampanj inför EU-valet.

Det är bara tre veckor mellan val och ordförandeskap. Det blir ont om tid att ställa om från utopiska partikrav till handfast EU-politik. I valrörelsen tänker Cecilia Malmström propagera för att införa euro i Sverige, för fri abort för alla Europas kvinnor och för att skrota EU:s jordbruksbidrag. Men när Sverige blir ordförandeland slåss hon inte för någon av de frågorna.

Under sina år som EU-parlamentariker fick Cecilia Malmström in 1,2 miljoner underskrifter för ett stopp på de 785 EU-parlamentarikernas flyttcirkus, som varje år kostar 160 miljoner kronor. Inte heller den frågan tänker hon driva i höst.

– Jag har tyvärr inte lyckats få stöd av mina EU-kolleger. Jag fick ett brev från den franska regeringen i höstas där den gjorde fullständigt klart att Sverige och Frankrike har helt olika syn på saken. Andra länder håller med mig i sak, men inte när det kommer till kritan, säger hon.

Cecilia Malmström tror inte att väljarna kommer att blanda samman hennes vallöften med de viktigaste frågorna för Sveriges ordförandeskap – ett nytt globalt klimatavtal, Östersjösamarbetet och EU-utvidgningen. Hon är mer oroad för att tiden från val till ordförandeskap blir för kort för Mona Sahlin.

– Under Sveriges ordförandeskap 2001 rådde det en borgfred där regering och opposition hade en hyfsad samsyn kring EU-frågorna. Den här gången ger socialdemokraterna inte något sådant löfte.

Cecilia Malmström är orolig för att Mona Sahlin ska försvåra ordförandeskapet genom att ställa krav på att Sverige ska driva den så kallade Lavalfrågan om baltisk arbetskraft i Sverige.

– Det är inte under de här sex månaderna vi kan driva svenska paradfrågor. Dem har vi försökt plantera in i systemet tidigare, säger Cecilia Malmström.

EU får en ny kommission under Sveriges ordförandeskap. Fredrik Reinfeldt väntas försöka vinna stöd för en hög position för Carl Bildt, kanske som ordförande i EU-kommissionen. Om det misslyckas väntas Reinfeldt i stället lansera biståndsminister Gunilla Carlsson som svensk EU-kommissionär. Men folkpartiet har i så fall en motkandidat: Cecilia Malmström.

– Det vore jätteroligt att sitta i EU-kommissionen. Det vore nog ett spännande jobb. Men jag är inte kandidat. Jag har ett annat väldigt roligt jobb. Det är väldigt stimulerande att vara ansvarig minister för EU-ordförandeskapet, säger Cecilia Malmström.

Vem blir svensk EU-kommissionär?

– Regeringen börjar i vår fundera på vilka poster som är intressanta för Sverige. Vi har inte riktigt tagit itu med det. Det finns lite lösa tankar. Men de är inte på det stadiet att vi satt oss ner för att diskutera dem.

Bör en ny svensk kommissionär vara man eller kvinna?

– Kommissionen brukar tycka att Sverige bör skicka en kvinna. Å andra sidan har vi alltid skickat en kvinna. Det finns heller ingen lag som säger om det ska vara en socialdemokratisk eller borgerlig politiker. Men två gånger har vi utsett en socialdemokrat. Nu är det dags för en borgerlig EU-kommissionär.

I EU-valet ska du slåss för passfrihet inom EU. Har vi inte redan det?

– Jo, å ena sidan har vi passfrihet, å andra sidan måste du alltid legitimera dig när du flyger. Det beror på transportöransvaret, att flygbolaget har ansvar för att se till att illegala flyktingar inte tar sig ombord. Vi folkpartister tycker att det är en helt orimlig uppgift för en flygvärdinna. Tar vi bort den märkliga regeln blir passfriheten absolut.

Är det en ordförandefråga för regeringen eller en valfråga för folkpartiet?

– Både och. Frågor om migration och om att öka människors rörlighet kommer ju upp under ordförandeskapet. Men det kan vara lite speciellt med transportöransvaret. Folkpartiet var enda parti i riksdagen att rösta emot. Men att göra det lättare för folk utanför EU att resa in i Europa tror jag blir en stor fråga i höst.

En rad demonstrationer är på gång i höst. Hur stor är risken att Sveriges ordförandeskap liksom 2001 blir ihågkommet för kravaller?

– Vi för en kontinuerlig dialog med polisen om säkerheten. Det finns ju människor som har som yrke att demonstrera. Jag känner stor ödmjukhet inför det. Men samtidigt: politiker kan inte undgå att mötas bara för att det finns bloggar och hemsidor som uppmanar till demonstrationer. Vi ska ha de här mötena. Vi har spritt dem över landet, både av säkerhetsskäl och därför att det ska synas att EU, det är här.

Irland folkomröstar om Lissabonfördraget mitt under Sveriges ordförandeskap. Hur tänker Sverige förhålla sig till folkomröstningen?

– Det är väldigt mycket upp till irländarna själva. Jag åker snart till Irland för att se hur de förbereder sig. Det är intressant för oss som ordförandeland. Men om det ska vara en svensk närvaro där under själva kampanjen är något som irländarna bestämmer. Vi åker inte dit om inte de vill ha oss där. Än så länge är vårt största bekymmer att vi inte vet vilket fördrag vi ska leva med under hösten. Det hänger helt på Irland.