– Slammet har blivit värre på senare år, säger Göran Petersson, professor i kemisk miljövetenskap vid Chalmers.
För nio år sedan tog det i det närmaste tvärstopp för slamanvändningen på åkrarna. Livsmedelsindustrin ville inte bli förknippad med smittämnen, kemikalier och metaller som avloppsslammet innehåller, utöver nyttiga gödningsämnen.
Bojkotten blev startskottet till arbetet med ett certifieringssystem som tagits fram under ledning av branschorganisationen Svenskt vatten.
Tretton reningsverk har certifierats sedan starten i fjor och 30 står på kö, bland dem Malmö.
Certifieringen innebär att reningsverken ska ha kontroll på metallinnehållet och att ägaren förbinder sig att fram till år 2025 minska de metallhalter som är för höga. Slammet måste också vara fritt från smitta.
Däremot krävs inga undersökningar på kemikalier och läkemedel.
– Kemikalier och läkemedel är inga problem, säger Anders Finnson på Svenskt vatten. Kemikalier tas inte upp av grödan och bara några procent av läkemedlen fastnar i slammet.
Lantbrukarnas riksförbund LRF och bondeägda Lantmännen har deltagit i processen med certifieringen.
Kommunerna tar inget betalt för slammet och böndernas intresse ligger i att komma åt gratis gödning med den fosfor som det innehåller.
– Fosforpriserna har gått upp 400 procent på två år, säger Sunita Hallgren som är LRF:s miljöexpert.
Lars Sjösvärd på Lantmännen säger att hans företag inte har några problem med att köpa in spannmål från slamgödslade åkrar.
– EU har regler för vilka ämnen och halter som får ingå och vi importerar mat som kan vara producerat på slam som är långt värre än vårt, säger han.
Lantmännen har också olika klassningar av spannmålet.
– Har grödorna odlats på slam som inte är certifierat går spannmålet på export, säger Lars Sjösvärd. Är slammet certifierat blir spannmålet fodersäd eller går det till etanoltillverkning.
I Eslöv finns ett av de hittills tretton certifierade reningsverken. Processingenjör Katarina Hansson säger att intresset från lantbrukarna är stort och allt som produceras hamnar på åkrar.
Men hon ser också problem med oönskade kemikalier, läkemedel och metaller.
– Det finns massor av exempel på kemikalier som inte är bra för reningsverk, säger hon och ger ett färskt exempel: I en aktuell tv-reklam berättar Nivea om en ny deodorant som innehåller silver, en giftig tungmetall.
Katarina Hansson säger att det pågår ett arbete med att informera allmänheten om vad som inte bör hamna i avloppet och när det gäller industrin sker en uppsökande verksamhet.
– Det har hänt att vi hotat företag med avstängt vatten om de fortsätter släppa ut vissa ämnen, säger hon.
Avloppsreningsverken producerar årligen omkring 250 000 ton slam
(torrsubstans). Slammet innehåller omkring 7 000 ton fosfor, en mängd som
motsvarar en knapp tredjedel av den handelsgödselfosfor som används i landet.
Riksdagen har satt som mål att 60 procent av slammets fosfor – som anses vara
en ändlig resurs – skall användas i jordbruket år 2015.
Sedan år 2000, då jordbruket började bojkotta avloppsslammet, har det
huvudsakligen använts till att tillverka anläggningsjord för att täcka över
soptippar.
% är glada
% är likgiltiga