Krisen driver på ohälsotrenden

– Jag tror att samhället har blivit mer krävande. Man ska vara högpresterande och man ska ha en utbildning. Och har man inte det är det mycket svårare att finna sin plats, säger Lars-Erik Holm, generaldirektör för Socialstyrelsen och jämför med läget i slutet av 1980-talet.

Myndighetens senaste folkhälsorapport är i mångt och mycket en solskenshistoria. Svensken i gemen är frisk och lever allt längre. Men gruppen tonåringar och unga vuxna sticker ut. Både objektiva data – som antalet sjukhusinläggningar för depression och ångest, antalet självmordsförsök och självskador – och subjektiva data – som andelen som rapporterar psykiska besvär – har ökat kraftigt sedan början av 1990-talet.

Orsakerna är förmodligen många och komplexa.

– Vad det handlar om är en ökad stress hos våra ungdomar. Och de 15–20 procent som faller ut i våra tester och undersökningar är de som har en dålig förmåga att hantera stressen, säger Mikael Brönnegård, verksamhetschef på Skolhälsan och överläkare för skolhälsovården i Stockholms skolor.

Han talar om vikten av att lära ungdomarna att sänka kraven på sig själva.

– Det kanske inte är så att man måste ha MVG i alla ämnen.

Samhället kan inte rycka på axlarna åt läget, slår Socialstyrelsen fast. Lars-Erik Holm betonar vikten av bättre samordning mellan kommuner och landsting.

Folkhälsorapporten är baserad på data och undersökningar med rötter i dånande högkonjunktur. Vad som väntar i de ekonomiskt kärvare tiderna kan ingen säga säkert, men Mikael Brönnegård är bekymrad.

– Lågkonjunkturen kommer att slå ganska hårt mot skolorna till hösten och vi kommer att se neddragningar. Den kommer att öka ångesten och osäkerheten inför framtiden.