Höjt studiemedel betalas av studenterna själva

Text: Erik Magnusson
Publicerad 30 mars 2009 4.30 Uppdaterad 26 juni 2009 10.09

Obs.
Studiestödet bör öka med 400 kronor per månad. Men ökningen kan komma att betalas av studenterna själva genom att de förlorar sina bostadsbidrag.

Den studiesociala kommittén lade på måndagen fram sitt förslag för ett nytt system för studiemedel. De sju riksdagspartierna är överens om att Centrala studiestödsnämnden (CSN) bör gå tillbaka till månatliga utbetalningar. De vill skrota dagens system där studiemedel betalas ut var fjärde vecka.


Förändringen förutsätter att antalet utbetalningar minskar från tio till nio per år. På så sätt höjs varje ersättning med tio procent – från 7 800 till 9 100 kronor per utbetalning. Den reella höjningen blir dock begränsad.


Kommittén vill höja studiemedlen med 400 kronor per månad – för högskolestudenter är en tredjedel av den summan bidrag, två tredjedelar en ökad lånedel.

– Vi bedömer att detta ger studerande med genomsnittliga utgifter goda möjligheter att täcka normala levnadskostnader, säger kommitténs ordförande Roger Tiefensee (C).


För många studenter kan dock hela ökningen försvinna i och med att de inte längre föreslås få rätt till bostadsbidrag. Samtidigt vill kommittén ändra reglerna för bostadsbidrag så att de i likhet med studiemedel beräknas per halvår.


Kommittén har genom intervjuer med ungdomar i Malmö och Lund kommit fram till att många högskolestudenter inte vågar söka bostadsbidrag av rädsla att bli återbetalningsskyldiga.


Med en övergång till bostadsbidrag som beräknas på halvårsvisa inkomster ska fler våga söka. Men färre kommer att bli berättigade till bidrag. Utbetalningarna av bostadsbidrag till studenter beräknas minska med totalt 90 miljoner kronor per år.


I det nya studiemedelssystemet ska studenter få arbeta mer än idag. Kommittén vill nämligen höja det så kallade fribeloppet för studielån. Idag får en student tjäna 53 000 kronor per termin och ändå få fullt studiemedel. Den 1 juli 2010 kan fribeloppet komma att höjas till 68 000 kronor.


En sådan förändring lär välkomnas av ett stort antal förvärvsarbetande studenter. Enligt Statistiska centralbyrån arbetar 130 000 personer – 60 procent av Sveriges högskolestudenter – parallellt med sina högskolestudier. 55 000 studenter arbetar mer än tjugo timmar per vecka.


Kommitténs mest omstridda förslag tycks dock ha hamnat i papperskorgen i samma stund som det lades fram. Tanken på att en högskolestudent ska kunna få studiemedel i maximalt fyra läsår ogillades av de tre oppositionspartierna i kommittén. Och de fick omedelbart stöd av utbildningsminister Lars Leijonborg (FP).


Leijonborg sade på en pressträff idag att regeln kan få en avskräckande effekt på studenter som funderar på att läsa en lång utbildning. Han var mer positiv till de andra delarna i förslaget, men kunde med hänvisning till ett bekymmersamt ekonomiskt läge inte ge bestämda löften om några ökade studiemedel.

Större eller mindre text



1 läsare har reagerat på denna artikel

0% är glada

0% är likgiltiga

0% är nyfikna

100% är arga


Hur reagerar du på "Höjt studiemedel betalas av studenterna själva"?

  • Bättre tider för studenter?
  • Tycker jag absolut inte, vad hände med rätten till studiemedel i 6 år????? Det är studenterna som förlorar på det i långa loppet. 400 kr mer i månaden, och att man får tjäna mer, skandal man hinner ändå inte jobba så mycket om man studerar. Besviken
  • D
  • måndag 30 mars 2009 kl 08:54

  • Det är säkert bra med 400 kronor mer.
  • Några öl till i månaden, det blir alla glada över. Ta nu för helvete bort räntan på studielånen så att folk kan betala tillbaka dem.
  • A Lenart
  • måndag 30 mars 2009 kl 09:28

  • Bättre?
  • Det är väl bra att det höjs och att man får tjäna mer, men att korta ner från 6 år till 4 år?!?!? Vad tänker dom med? Alla vi som går en utbildning som är längre än 4a år? Eller alla de som funderar på att söka en utbildning? Läkare, civilingenjörer, mastersprogram m.m. Vad ska vi göra? Säg inte jobba, för det är inte alla som bara har en föreläsning i veckan, många går heldagar! Man måste väl kunna gå sin utbildning utan att känna oro över att man inte får studiemedel för hela tiden!?
  • Malin
  • måndag 30 mars 2009 kl 09:34

  • Minskad studietid är inte bättre tider för studenter!
  • Det är skandal om man sänker rätten till studiemedel från 6 år till 4 år. Ett kandidatprogram är på 3 år, och vill man dessutom läsa en mastersutbildning efter kandidatexamen så är den förnärvarande 1-2 år, vilket gör att man inte hinner läsa klart sin master om förslaget om 4 år går igenom. Detta kommer att medföra att Sverige tappar gentemot andra länder i kunskapnivå, eftersom mastersutbildning i andra länder ofta är mycket viktig. Höjningen på 400 kr är bra, men det hade behövts mer.
  • C
  • måndag 30 mars 2009 kl 09:35

  • Att ge enfalden ett ansikte
  • Är det förta april idag? En masterutbildning är ju enligt regeringens beslut 5 år. Men det ingen i denna regering har väl någon som helst erfarenhet av högre studier. AVGÅ!!
  • Veritas
  • måndag 30 mars 2009 kl 09:48

  • En seger för socialismen
  • Att höja fribeloppet är ren socialism. Man lurar folk att de är beroende och ska vara tacksamma för att de får bidrag, medans man egentligen betalar mer skatt än man får tillbaka. Det rätta vore att höja skatteverkets grundavdrag till den nivå som fribeloppet ligger på idag. Det skulle minska bidragsberoendet och samtidigt förbättra studenternas ekonomi.
  • Adam
  • måndag 30 mars 2009 kl 09:49

  • Nu har ni inte förstått
  • Om du har en bachelor eller kandidat examen (vilket krävs för att få läsa en masterutbildning) så förlängs studiemedelstiden automatiskt. Även om du läser på program som läkarlinjen eller civilingenjör som är 5 år långa så förlängs din tid med studiemedel automatiskt.
  • Adam
  • måndag 30 mars 2009 kl 09:54

  • Lugn å fin.
  • Veritas, tydligen är inte högre utbildning lika med bättre koll. Sydsvenskan har inte tagit med allt som utredningen har sagt, 4-årsgränsen gäller inte utbildningar som är längre än fyra år. Gränsen är till för att folk inte ska läsa A-kurser i fyra år. Men det är alltid kul att se folk "rasa" över saker dom inte ens kontrollerat.
  • Peter
  • måndag 30 mars 2009 kl 10:03

  • Avräkning mot bidragsdelen?
  • Har inte fribelopp och inkomstprövning med varandra att göra, eller innebär det att avräkning bara kommer att göras mot bidragsdelen?
  • Undrande
  • måndag 30 mars 2009 kl 10:04

  • Hur tänker ni nu?
  • Hur menar ni att studenter ska klara utbildningar på 4 års studielån och hur går det för de som startat utbildningar och som inte hinner bli klara inom den gyllene gränsen, de som har planerat utifrån 6 års studielån? Då kommer ni stå där med tusentals oavslutade utbildningar och ingen får jobb, bra idé!
  • M
  • måndag 30 mars 2009 kl 10:06
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu