Den studiesociala kommittén lade på måndagen fram sitt förslag för ett nytt system för studiemedel. De sju riksdagspartierna är överens om att Centrala studiestödsnämnden (CSN) bör gå tillbaka till månatliga utbetalningar. De vill skrota dagens system där studiemedel betalas ut var fjärde vecka.
Förändringen förutsätter att antalet utbetalningar minskar från tio till nio per år. På så sätt höjs varje ersättning med tio procent – från 7 800 till 9 100 kronor per utbetalning. Den reella höjningen blir dock begränsad.
Kommittén vill höja studiemedlen med 400 kronor per månad – för högskolestudenter är en tredjedel av den summan bidrag, två tredjedelar en ökad lånedel.
– Vi bedömer att detta ger studerande med genomsnittliga utgifter goda möjligheter att täcka normala levnadskostnader, säger kommitténs ordförande Roger Tiefensee (C).
För många studenter kan dock hela ökningen försvinna i och med att de inte längre föreslås få rätt till bostadsbidrag. Samtidigt vill kommittén ändra reglerna för bostadsbidrag så att de i likhet med studiemedel beräknas per halvår.
Kommittén har genom intervjuer med ungdomar i Malmö och Lund kommit fram till att många högskolestudenter inte vågar söka bostadsbidrag av rädsla att bli återbetalningsskyldiga.
Med en övergång till bostadsbidrag som beräknas på halvårsvisa inkomster ska fler våga söka. Men färre kommer att bli berättigade till bidrag. Utbetalningarna av bostadsbidrag till studenter beräknas minska med totalt 90 miljoner kronor per år.
I det nya studiemedelssystemet ska studenter få arbeta mer än idag. Kommittén vill nämligen höja det så kallade fribeloppet för studielån. Idag får en student tjäna 53 000 kronor per termin och ändå få fullt studiemedel. Den 1 juli 2010 kan fribeloppet komma att höjas till 68 000 kronor.
En sådan förändring lär välkomnas av ett stort antal förvärvsarbetande studenter. Enligt Statistiska centralbyrån arbetar 130 000 personer – 60 procent av Sveriges högskolestudenter – parallellt med sina högskolestudier. 55 000 studenter arbetar mer än tjugo timmar per vecka.
Kommitténs mest omstridda förslag tycks dock ha hamnat i papperskorgen i samma stund som det lades fram. Tanken på att en högskolestudent ska kunna få studiemedel i maximalt fyra läsår ogillades av de tre oppositionspartierna i kommittén. Och de fick omedelbart stöd av utbildningsminister Lars Leijonborg (FP).
Leijonborg sade på en pressträff idag att regeln kan få en avskräckande effekt på studenter som funderar på att läsa en lång utbildning. Han var mer positiv till de andra delarna i förslaget, men kunde med hänvisning till ett bekymmersamt ekonomiskt läge inte ge bestämda löften om några ökade studiemedel.
0% är glada
0% är likgiltiga