Vinden kan vända snabbt

Ytligt sett talar allt för att alliansen behåller makten.

Men det kan svänga fort.

Politiken går nu in i ett extremt intensivt skede: Första maj står för dörren. Den 7 juni är det EU-val. Några veckor senare tar Sverige över ordförandeskapet i EU. Då ska regeringen leda Europa som ska leda världen mot ett globalt klimatavtal som ska rädda jordklotet från att förvandlas till växthus. Och allt detta sker mitt under en brinnande ekonomisk kris.

I går fick Fredrik Reinfeldt ännu ett positivt besked om vart vindarna blåser. Enligt opinionsfirman Synovate har alliansen på ett halvår ätit in den rödgröna oppositionens jätteförsprång. Moderaterna är jämnstora med socialdemokraterna.

Hela 60 procent av väljarna har förtroende för Reinfeldt. Färre än 30 procent har det för Mona Sahlin.

Sköter statsministern sina kort rätt har han stor chans att behålla det försprånget. Den 1 juli tar han över ordförandeklubban i EU. Fredrik Reinfeldt kommer att bada i mediernas strålkastarljus.

Våren 2001 var Göran Persson i samma position. Det lyckade svenska EU-ordförandeskapet den gången förvandlade honom från buffel till landsfader.

Perssons popularitet sköt i höjden och 2002 vann han valet. Självklart hoppas Reinfeldt nu på samma succé.

Mona Sahlin stretar däremot i motvind. I går fick hon beskedet att Margot Wallström inte tänker göra någon inrikespolitisk come­back när hon i höst lämnar posten som EU-kommissionär.

Sahlin hade hoppats att Socialdemokraterna skulle gå till val lett av ett kvinnligt drömlag: Mona, Margot och Wanja.

Efter Wallströms avhopp och LO-basen Wanja Lundby-Wedins inblandning i AMF-skandalen, där ett par direktörer göddes med feta pensionsavtal, känns det teamet spräckt.

Själv är Mona Sahlin djupt ifrågasatt inom rörelsen. Höstens sjabbel med det rödgröna valsamarbetet väckte ont blod. Det var då som Sahlin först smällde igen dörren i ansikten på Vänsterpartiets ledare Lars Ohly – och sen tvingades bjuda in honom igen när Socialdemokraternas vänster­flygel protesterade.

Många socialdemokrater, inte minst i fackföreningsrörelsen, gillar inte alls Sahlins tydliga förtjusning i Miljöpartiets båda språkrör Peter Eriksson och Maria Wetterstrand.

Många gräsrötter lägger också skulden för partiets ras i opinionen på partiledaren. Mona Sahlin och hennes tilltänkte finansminister Thomas Östros anses inte ha visat väljarna varför de skulle hantera den ekonomiska krisen bättre än Fredrik Reinfeldt och Anders Borg.

När Mona Sahlin kliver upp i talarstolen den 1 maj, först vid Mejeriet i Lund och sen i Malmö Folkets park, lär åhörarna ha AMF-skandalen i färskt minne. Då blir det svårt att spela ut det klassiska vänsterkortet att ”borgarna göder de rika” utan att mötas av hånskratt.

Med knappt ett och ett halvt år till valet 2010 är det alltså fördel Reinfeldt.

Men vinden kan snabbt vända.

Vad händer om Sveriges EU-ordförandeskap inte blir en succé som förra gången, utan ett fiasko?

Miljöminister Andreas Carlgren skickade häromdagen ut varningssignaler om att klimatförhandlingarna går oroväckande långsamt, trots att USA under Barack Obama börjat visa intresse. Utan ett globalt FN-avtal i Köpenhamn i december blir det svenska ordförandeskapet ett misslyckande.

Hittills har Fredrik Reinfeldt och hans allians fått skapligt betyg av svenska folket för sin hantering av den ekonomiska krisen.

Men vad händer när arbetslösheten stiger från dagens 8 procent till de nästan 12 procent som regeringen själv förutspått?

Krisen tvingar redan i år kommunerna att skära rejält i välfärden.

När det är val i september 2010 kommer fler svenskar än i dag att personligen ha drabbats av arbetslöshet eller sänkta löner, av större trängsel på sina dagis eller färre händer som tar hand om de gamla i äldreomsorgen.