Hög tid för ny pandemi

Egentligen är det märkligt att vi inte har drabbats av någon global influensaepidemi på fyrtio år. Historiskt har pandemier svept över klotet tre till fem gånger per århundrade. Den moderna människans resvanor borde ha hjälpt till att sprida smittan. I stället har vi stått emot bättre än tidigare, eller bara haft tur.

Influensaexperter har de senaste åren återkommande varnat för ett helt nytt virus som befolkningen saknar immunitet mot och som därför drabbar hårt. Cirka tre procent av befolkningen är mottaglig för vanlig influensa. Ett helt nytt virus gör mellan 20 och 35 procent sjuka.

De lindriga fallen i smittade länder utanför Mexiko kan betyda att pandemin uteblir eller blir förhållandevis mild. Om vi kunde välja när influensan ska komma till Sverige kunde vi inte välja en bättre tid än sommaren, när de flesta är utomhus där smittan får sämre fäste.

Frågan är om viruset av någon anledning är mer dödligt i än utanför Mexiko. Att de första dödsfallen inträffat där kan ha sin naturliga förklaring i att epidemin har pågått där sedan februari–mars och troligen hunnit smitta ett par hundratusen människor. Då är 150 döda inte oväntat många. Fast det är oklart om så många av dödsfallen kan knytas till svininfluensan.

Dödligheten hos vanliga influensor är 1 procent. Hos spanska sjukan var den 1,8 procent. Den influensapandemin dödade mellan 50 och 100 miljoner personer mellan 1918 och 1920.

Liksom spanska sjukan är svininfluensan ett helt nytt influensavirus och dessutom mycket kraftfullt. Anders Widell, virusexpert på Universitetssjukhuset Mas, berättar att möss, som brukar klara det mesta, dog av spanska sjukan. Han utgår från att svininfluensaviruset nu testas på djur för att ta reda hur dödligt det är.

Mexiko kanske bara ligger före övriga världen i influensans utveckling. Om och när andra länder får lika många sjuka, kommer förhållandevis lika många att dö.

Alternativt dör fler i Mexiko därför att hälsoläget är sämre i befolkningen där än i andra smittade länder.

Experterna har svårt att bedöma läget innan de har lärt sig mer om viruset, en kombination av gener från svin, fågel och människa. Svin har bidragit mest, därför kallas det nya viruset svininfluensa. Det europeiska smittskyddsinstitutet vill döpa om det till Den nya influensan, eftersom svininfluensa är något annat.

Anders Widell påminner om att kunskaperna om det nya viruset bara är tre till fyra dagar gamla. Om en vecka kan vi vänta oss säkrare prognoser för hur allvarligt läget är.