En stor majoritet av de politiker som kan bli invalda i EU-parlamentet vill att Sverige ska återta makten över spriten.
Riksdagen ska avgöra hur många flaskor vi får ta hem från utlandet – och kvoten ska ner rejält.
Bara moderater och folkpartister vill att EU ska bestämma.
Alkoholen var en av de hetaste frågorna när Sverige gick med i EU för fjorton år sen. Systembolagets monopol fick Sverige behålla. Det slog EU-domstolen fast.
Men för fem år sen avskaffades de svenska undantagen från EU:s införselkvoter för alkohol. Sen dess har vodka, vin och öl flödat över gränserna, inte minst från Tyskland till södra Sverige.
På EU:s inre marknad är fri rörlighet för varor en hörnsten. Det gäller även spriten. Alkohol för privat bruk får fritt föras över gränserna
I ett EU-direktiv slås riktlinjerna fast för vad som ska anses vara ”privat bruk”: 10 liter starksprit, 90 liter vin och 110 liter öl.
Många svenska politiker hävdar att folkhälsan tagit stryk av det ökade inflödet av starkvaror. Vad ska man göra åt det?
Sydsvenskan har skickat en enkät till de 39 politiker som står överst på 11 partiers valsedlar i EU-valet. Kandidaterna ombads svara ja eller nej på om de instämmer i påståendet: ”Sverige ska själv bestämma hur mycket alkohol en resande får föra in från utlandet.” Hela 26 politiker svarade ja – trots att Sverige skulle riskera att dras inför EU-domstolen om riksdag och regering ensidigt införde nya införselkvoter.
– Vi vill ta tillbaka makten över alkoholpolitiken. Den ska beslutas här hemma. Sveriges införselkvoter måste sänkas, anser Marita Ulvskog, EU-kritiker och toppnamn på Socialdemokraternas valsedel i Europavalet.
Även de EU-vänliga S-kandidaterna vill ta strid för den restriktiva svenska alkoholpolitiken.
– Medlemsstaterna bör få rätt att banta kvoterna. Alkoholreklamen bör kunna förbjudas. Miniskatterna på alkohol bör höjas, framhåller Göran Färm som är fyra på S-listan.
Socialdemokraterna tycker att införselkvoterna är så viktiga att man skrivit in i sitt EU-valmanifest att ”varje medlemsland själv ska få besluta om införselregler av alkohol.”
Vänsterpartiets och Miljöpartiets kandidater är på samma linje, liksom EU-kritiska Junilistan, Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ (FI). Men även två av de fyra borgerliga partierna i regeringsalliansen: Kristdemokraterna och Centern.
KD:s Sofia Modigh anser att det vore ”en bra lösning” om Sverige åter fick makt att självt bestämma över kvoterna och hon får medhåll av Centerns Lena Ek.
– En annan lösning vore att man på EU-nivå kom överens om att sänka införselkvoterna av folkhälsoskäl, menar Sofia Modigh.
Ett sådant försök gjorde EU-parlamentet i november i fjor. Då röstade en knapp majoritet av de folkvalda i Strasbourg för en halvering av alkoholkvoterna. Men eftersom EU-parlamentet inte har avgörande makt i frågan blev det mer en politisk markering. Den ansvarige kommissionären Lazlo Kovacs vill tvärtom helt avskaffa begränsningen för hur många flaskor som får föras över gränserna för ”privat bruk” inom EU.
Av EU-kandidaterna i Sydsvenskans enkät är det bara Moderaterna (undantaget listsjuan Inger René) och Folkpartiet samt en centerpartist som tycker att principen om den fria rörligheten för sprit är så viktig att EU även i fortsättningen ska styra införselkvoterna.
– Det stora problemet är inte införselkvoterna, utan Sveriges höga alkoholskatter som gör det mycket lönsamt att föra in alkohol från utlandet, säger Christoffer Järkeborn, sexa på M-listan.
De tre folkpartisterna i undersökningen – Olle Schmidt, Cecilia Wikström och Marit Paulsen – påpekar dock att de vill kämpa för att EU gemensamt minskar kvoterna radikalt av folkhälsoskäl.
– Handelsfrågor ska regleras på EU-nivå. För att värna den inre marknaden bör det förbli så. Samtidigt är de mängder alkohol som tillåts i dag orimligt höga, menar Olle Schmidt.
Vi skickade enkäten till de 39 politiker som vi bedömer har störst chans att
bli
invalda i EU-parlamentet den 7 juni:
De nio första namnen på listorna från S och M, de tre första från C, FP, KD, V
och MP, de två första från Junilistan och Sverigedemokraterna samt
förstanamnen från Feministiskt initiativ och Piratpartiet.
Samtliga har svarat.
% är glada
% är likgiltiga