Bidöd hotar Europas växtliv

Text: Ulf Törnberg
Publicerad 21 maj 2009 18.40 Uppdaterad 21 maj 2009 18.40

Sverige.
Det surrar än, men det är kris i bikuporna. Över hela Europa minskar antalet bin oroväckande. Därmed hotas växtligheten.
– Det är något konstigt på gång, säger Gert Johannesson, veteranbiodlare i Malmö.

I år har tre drottningar bara försvunnit från hans bikupor. Förra året var det en. Tre bisamhällen återstår på hans tomt i Vintrie.
– Det värsta är att ingen vet varför de försvinner. Den troligaste förklaringen är nog odlingsmetoder tillsammans med bekämpningsmedel som förgiftar bina, säger Gert Johannesson.

I tjugo år har han haft bin. Nu är han ordförande i Malmöortens biodlarförening. Den har haft uppåt etthundra medlemmar, men nu är de bara tjugo.
– Och medelåldern stiger. Det and­ra stora hotet mot binäringen är nyrekryteringen av biodlare. Yngre har inte tid.

Larmrapporter om binäringens kris kommer från hela världen.

Förra året utplånades trettio procent av alla bisamhällen i Europa, enligt den internationella biodlarorganisationen Apimondia.

I sydvästra Tyskland dog åttio procent, i Slovenien femtio.

Fortsätter utvecklingen kan hela den europeiska biindustrin vara borta om åtta–tio år, varnar Apimondia.

Samtidigt är en tredjedel av Europas lantbruksgrödor beroende av pollinering.

EU-parlamentets jordbruksutskott har tagit varningarna på allvar. Forskning om orsakerna och hur de ska bemötas är på gång. Bekämpningsmedel och parasiter antas vara de största bovarna.

Bland akuta åtgärder diskuteras också ekologiska kompensationsområden för att säkra tillgången på pollen och nektar. Moderna odlingsmetoder är föga bivänliga.

I Sverige finns det samtidigt positiva tecken på att intresset för binäringen växer.

På flera håll i landet har lantbrukare börjat hyra bikupor för att öka skördarna. Försök tyder på att avkastningen på ett rapsfält kan öka fyrtio procent med bättre pollinering.

Sorthonung är en nisch som har vuxit. Finsmakare kan välja mellan exklusiva honungssorter gjorda på särskilda blommor.

Gert Johannesson intygar att smakerna växlar mycket beroende på vilka blommor som dominerar honungen.
– Hallon ger till exempel väldigt god honung. Och murgrönehonung är riktigt fin, men sällsynt och svår att få fram eftersom murgrönan blommar i oktober då vädret kan vara dåligt.

Det finns fler ljuspunkter i den svenska binäringen. Sveriges biodlares riksförbund (SBR) har visserligen nästan halverat antalet medlemmar på tio år. Men bland de 10 000 medlemmarna märks ett ökande intresse för biodling bland kvinnor. Femton procent av medlemmarna är i dag kvinnor.
– Det finns så många positiva sidor med att ha bin att fler yngre också borde intressera sig för det. Med dagens förädlingsmetoder går det dessutom att se till att man bara har snälla bin, säger Gert Johannesson.

Han demonstrationsöppnar en av sina bikupor utan att anfallas. I viss mån vänjer man sig vid stick, säger han.
– I går fick jag bara fyra. Det gör faktiskt lika ont varje gång. Men det går över.

Fakta

10 000 till 70 000 arbetsbin (honor) består ett bisamhälle av. Därtill en drottning samt sommartid 2000 drönare (hanar).
70 000 blommor måste bina besöka för att få till ett kilo honung.
1,2 miljarder kilo honung produceras i världen.
3 000 ton honung per år produceras i Sverige. Vi importerar lika mycket.

Större eller mindre text



8 läsare har reagerat på denna artikel

0% är glada

12% är likgiltiga

12% är nyfikna

75% är arga


Hur reagerar du på "Bidöd hotar Europas växtliv"?
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu