Artiklar som berör detta
Två miljoner kronor väntas decibelgränserna leda till i besparing. Men det räcker inte långt. Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden ska återkomma med ett stort besparingspaket före sommaren.
Orsaken till det stora underskottet på 25 miljoner kronor är framför allt den lyckosamma reformen inom hörselvården i Skåne, som infördes för att korta köerna för utprovning av hörapparater och andra hjälpmedel. Reformen blev så lyckad att kostnaderna har skenat för Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden.
3 000 fler skåningar än väntat har sökt hjälp inom hörselvården och patienterna får allt dyrare hjälpmedel.
Några nya pengar har nämnden inte fått löfte om, bortsett från att den kan få
ta del av regeringens satsning för att korta vårdköerna om Region Skåne får
del av pengarna.
– Vi får vända på alla stenar, säger Christer Sörliden (FP), ordförande i
Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden.
Det första förslaget, om att införa decibelgränser, ligger nu hos politikerna i Hälso- och sjukvårdsnämnden. Beslut har redan fattats i enighet av politikerna i Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden. Men förslaget justerades lite, efter kritik från bland annat Hörselskadades riksförbund. En undantagsregel infördes, så att personer som med de nya reglerna inte får en hörapparat ändå kan få det, genom att vända sig till regionens auktorisationskansli, som avgör om det finns ”synnerliga skäl”.
I juni ska resten av sparpaketet vara klart och i september fattas beslutet. Enligt Christer Sörliden finns grundtankarna kvar från i våras, att skåningarna ska kunna välja hörapparat, och stå för en del av kostnaderna själva.
Henrik Hammar (M), ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden, bekräftar att de
styrande i femklövern står bakom besparingarna inom hörselvården.
– Som princip är det viktigt att slå fast när en samhällelig subvention ska
utgå, säger han.
Svenska audionomföreningen, yrkesförening för audionomerna, tycker att
förslaget om en decibelgräns i Skåne är ”godtyckligt”. Jonas Brännström,
ordförande i föreningen, säger att det måste vara individens behov som ska
styra, inte ett decibeltal.
– Det är ett tonmedelvärde som det handlar om, och det säger inget om vilket
hörselbehov man har, säger han.
Han tycker att det nya decibelförslaget är ”lite okunnigt”.
– Vi utgår ifrån att de tar intryck av kritiken om vem som ska bedöma
hörselbehovet. Det är inte en fråga om enkla riktlinjer, utan något som man
faktiskt utbildas på universitetet för att kunna bedöma.
% är glada
% är likgiltiga