Missnöje präglar valet

Det låga valdeltagandet i svenska EU-val gör att ett uppstickarparti kan få en hög röstandel på relativt få röster. Det ger protestpartier en god chans att vinna mandat.

I EU-valet 1995 gynnade proteströsterna dem som inför folkomröstningen 1994 sagt nej till svenskt EU-inträde. Miljöpartiet fick 17,2, Vänsterpartiet 12,9 procent av rösterna. Sarajevolistan erövrade 1,0 procent.

I 1999 års val tog V 15,8 och Mp 9,5 procent av rösterna – klart högre än i föregående riksdagsval.

I EU-valet 2004 fick V 12,8 procent av rösterna, Mp mer normala 6,0 procent. Tack vare proteströster fick EU-skeptikerna i Junilistan 14,5 procent.

Missnöjespartier kommer och går. Miljöpartiet kräver inte längre att Sverige ska lämna EU och är idag inte ett protestparti i EU-sammanhang. Junilistan ligger risigt till i opinionen.

I år kan tre andra protestpartier sticka upp. Piratpartiet är enfrågepartiet som enligt opinionsinstituten kan få fyra mandat i Bryssel.

EU-skeptikerna i Sverigedemokraterna vill bättra på 2004 års valresultat på 1,1 procent. Feministiskt Initiativ reagerar på EU- gubbväldet och hoppas försvara det mandat som FP-avhopparen Maria Robsahm har idag.

Också i andra länder har protestpartier svårt att klara sig över flera EU-val. I Danmark har Junibevægelsen och Folkebevægelsen imod EU försvagats successivt.

I 1994 års EU-val vann de 25,5 procent av de danska rösterna.

Det sjönk 1999 till 23,4 och 2004 till 14,3 procent. Enligt opinionsinstituten kan Junibevægelsen i år bli utan EU-mandat.