LUND. Från den 1 juli 2010 ska det inte längre vara obligatoriskt att vara
medlem i studentkår eller (i Lunds och Uppsalas fall) nation. Beslutet får
stora konsekvenser för Lunds studentliv.
– Det är en stor och komplex fråga. Det finns så många aspekter av beslutet,
konstaterar Kristina Arnrup Thorsbro, som för Universitetets räkning utreder
frågan.
Studentkårerna riskerar att förlora medlemmar – och därmed sin roll som studenternas företrädare i Universitetets beslutande organ. De får också betydligt mindre pengar.
Nationerna klarar visserligen rent ekonomiskt ett medlemstapp, men tillsammans tar in de avgifter som gör Akademiska Föreningens (AF) verksamhet möjlig.
Själva Universitetet vill ha ett vitalt studentliv, inte minst för att attrahera studenter. Det behöver även ett starkt studentinflytande, via kårer, för att garantera kvalitet i undervisningen.
Klart är att Universitetet kommer att få ta ett större ansvar för att stötta
kårerna ekonomiskt.
– Just nu tittar vi tillsammans på hur mycket det kan kosta. Några summor är
dock inte klara än, säger Eva Frisendahl, vice ordförande i Lunds
universitets studentkårer.
Några nya pengar kommer inte från staten för denna uppgift.
– De kommer att behöva tas från anslaget till grundutbildningen, säger Eva
Frisendahl.
En annan idé är att delar av kårernas verksamhet tas över av Universitetet.
– Det handlar till exempel om arbetsmarknadskontakter och mottagande
studenter, säger Kristina Arnrup Thorsbro.
Lunds studentvärld har emellanåt varit fragmenterad, med lite samverkan mellan
till exempel kårer och nationer. Det slopade obligatoriet håller på att
ändra på detta.
– Det finns en ny vilja att samarbeta, säger Frida Malmgren, kurator på Lunds
nation.
– Och jag tror inte bara det är dåligt att röra om i grytan. De olika
aktörerna behöver tänka över vad de gör, och varför.
Sedan i vintras träffas därför nationer, kårer och AF för att hitta en gemensam lösning. Forumet kallas Student-Lund.
Logiken bakom samarbetet är tydlig: kårerna har utbildningsbevakningen och närvaron på den egna institutionen, nationerna har nöjeslivet, AF har bostäderna. Genom att koppla ihop medlemskapen blir argumenten starkare för medlemskap.
Men verkligheten är inte lika enkel, säger Carlos Urey, kurator på Sydskånska
nationen.
– Nationerna kan nog kompromissa om en gemensam nivå på medlemsavgifterna. Det
skiljer inte så mycket. Men kårerna …de stora kårerna vill inte höja, då
förlorar de medlemmar. De små är å andra sidan helt beroende av
medlemsavgifterna. Så det är ingen lätt avvägning.
Universitetets projektgrupp ska till den 30 september ha tagit fram en
projektplan för livet efter obligatoriet.
– Detta är viktigt. Vår ambition är att ha en handlingsplan klar till tidig
höst, och vi har Universitetsstyrelsens ögon på oss. Detta är en
kvalitetsfråga för Lunds universitet, säger prorektor Eva Åkesson.
Studenter betalar idag 300–400 kronor i terminsräkning. Pengarna går till tre
ändamål: nationen, Akademiska föreningen och kåren.
Runt 160 kronor betalas till nationen, som i sin tur skickar vidare 101 kronor
till AF.
Kåravgiften varierar kraftigt mellan kårerna – från runt 100 kronor för
ekonomer till över 200 kronor för naturvetarna.
Cirka 32 000 studenter betalar terminsräkning i Lund.
70% är glada
10% är likgiltiga