Asylprövningen bättre – men mer krävs

Han har på regeringens uppdrag utrett hur asylprövningen i de nya migrationsdomstolarna fungerar. De nya domstolarna lyder under länsrätterna i Malmö, Göteborg och Stockholm.
– Den samlade bedömningen är att reformen utfallit väl. Men jag har kommit på några saker som bör bli bättre, säger Hübinette.

Han efterlyser en bättre redovisning av hur den information om enskilda länder som Migrationsverket och domstolarna lutar sig mot i asylbesluten vägts in.
– Det bör framgå av beslut och domar hur land­informationen värderas och tolkas, säger Hübinette.

Dessutom vill han se klargöranden från Migrations­överdomstolen om hur Migrationsverket och migrationsdomstolarna ska tolka landinformation för att den ska leva upp till lagens formuleringar, bland annat om ”väpnad konflikt” och ”inre motsättningar”.

Hübinette är kritisk mot att det finns för få tolkar till hands i asylprocessen. Han anser att tolkförsörjningen måste bli bättre då tolkningen kan vara avgörande för ett uppehållstillstånd.

Utredaren efterfrågar också två lagtekniska förändringar. Han är kritisk till att en asylsökande kan få en ny prövning av sitt fall beviljad bara om han eller hon haft en ”giltig ursäkt” för att inte tidigare åberopa en ny omständighet.
– Det kan leda till rättsförlust för den enskilde. Därför bör man ta bort kravet på ursäkt ur lagen.

Hübinette ifrågasätter också att det saknas möjlighet för en sökande att få ett uppenbart felaktigt asylbeslut ändrat.
– I andra mål på kammarrättsnivå finns en möjlighet till ändringsdispens, säger Hübinette.