– Det är rent ut sagt för jävligt, säger han.
Sydsvenskan har pratat med en rad handläggare på Försäkringskassan som beskriver samma trend: att allt större fokus läggs på ”produktionen”.
I stort sett varje månad kallas de in till chefen och får veta exakt hur många beslut de fattat och hur många yrkanden de beviljat respektive avslagit.
Precis som inom industrin finns beräkningar på hur lång tid varje moment bör ta.
Föräldrapenning: 12 minuter.
Korttidssjuka som blivit friska vid handläggningen: 51 minuter.
Sjuka som ska utredas vidare: 92 minuter.
Avslag på sjukpenning: 98 minuter.
Beroende på hur mycket tid handläggaren behövt i förhållande till den tid det borde ha tagit, räknas en så kallad verkningsgrad ut. En gång om året har siffrorna betydelse för vilken lön handläggarna får.
Produktionen är bara en del av bedömningen vid lönesättning men samtidigt den
enskilt viktigaste, konstaterar Henrik Mäkinen, styrekonom på
Försäkringskassans huvudkontor.
– Att leverera tjänster till kunder i stor mängd och med god kvalitet spelar
störst roll vid lönesättningen, säger han.
Men bland handläggarna på Nationellt försäkringscenter, NFC, jäser missnöjet.
Flera känner att det är svårt att hålla en hög kvalitet när trycket på att
producera är så hårt.
– Det är klart att om man hela tiden får se siffror som visar exakt vad man
gjort och inte gjort så sätter det stark press på en att producera.
Försäkringskassans motto är ”snabbt, enkelt och rätt”. Här på golvet pratar
vi mest om ”enkelt och snabbt”. Det är högre upp i ledningen som det pratas
om ”rätt”, säger en handläggare.
Den handläggare som vill öka sina chanser till högre lön kan förbättra
statistiken genom att fatta många snabba beslut. Flera handläggare upplever
också att deras närmsta chefer anser att avslag är mer meriterande än
beviljanden.
– En handläggare som gör fler ärenden än förväntat, oavsett om det handlar om
beviljande eller avslag, får en högre verkningsgrad. Men jag har aldrig sett
att någon gjort många avslag bara för att få en hög verkningsgrad. Avslag
måste ju ske på försäkringsmässiga grunder. Dessutom grans-kas avslagen av
våra specialister, säger Henrik Mäkinen, controller på Försäkringskassan.
Men de senaste veckorna har fackförbundet ST fått indikationer på att
fokuseringen på produktionen gått för långt.
– För lite sedan uppmärksammade en av våra avdelningar att frågan om antalet
avslag på sjukpenning hade diskuterats under medarbetaröverenskommelser.
Ärendet gick upp till myndighetsledningen som tack och lov tydligt meddelade
att sådant inte får förekomma, säger Claes Petterson, sektionsordförande i
Skåne.
Men sedan hände det igen.
– Jag var på möte i Malmö när en anställd berättade att chefen skickat ett
mejl där han gratulerade till många avslagsbeslut. Det är rent ut sagt för
jävligt. Att arbetsgivaren för statistik över besluten är inte konstigt i
sig. Men om handläggarna får uppfattningen att det skulle vara bättre med
avslag är det självklart mycket allvarligt. Det finns även anställda som
säger att de fått lägre löneökning för att de haft för få avslag.
Enligt Siv Norlin, ordförande för ST på Försäkringskassan, kommer
formuleringarna i lönepolicyn att ses över.
– Det måste bli tydligare att man ska titta på hel-heten, där är vi överens
med myndighetsledningen, säger hon.
Enhetschefen som ska ha skickat mejlet säger till Sydsvenskan att han inte vet
vilket mejl som åsyftas men att det måste vara ett missförstånd.
– Det är klart att vi pratar om vårt arbete och avslag är ju en del av det.
Det handlar om att handläggarna ska känna sig trygga med att göra avslag.
Det kan ju uppstå situationer när man tar sådana tuffa beslut och därför
måste vi kontinuerligt diskutera det, säger han och fortsätter:
– Det här ser jag som en återkoppling på hur jag förmedlar information. Jag
tar till mig det och bör kanske bli mindre produktionsinriktad.
Platschefen Ewa Sjöberg kallar mejlet för ett ”olycksfall i arbetet”, gjort av en chef som är ny på jobbet.
Försäkringskassans motto är ”enkelt, snabbt, rätt”. Men i en rapport som
Försäkringskassan lämnade till regeringen förra fredagen konstateras att det
under förra året mest bara blev ”snabbt”.
Bristande ledning och konstant underfinansiering är två orsaker till det
uppkomna kaoset förra året, enligt rapporten. Att kvaliteten inte blev ännu
mer lidande anses bero på den lojala personalen.
Rapporten lämnades in förra fredagen.
1% är glada
0% är likgiltiga