Fastetiden en utmaning för skolorna

Värner Rydénskolan i Malmö undviker att lägga prov under ramadan. Kroksbäcksskolan avråder bestämt från fasta när det gäller barn under tolv år.

För många muslimska barn är det en stor händelse att tillåtas fasta för första gången. Det är ett tecken på att man inte är ett småbarn längre, ett första steg in i vuxenvärlden. Ofta testar barn i låg- och mellanstadieåldern att fasta lite grand. I tonåren brukar fastan bli mer seriös.

Bland högstadiebarnen på Kroksbäcksskolan i Malmö är det enligt rektor Per Andersson en ”klar majoritet som fastar”. Att skolarbetet påverkas negativt är tydligt, enligt rektorn.

– Eleverna blir trötta och griniga. Det är så människor blir när de inte äter eller dricker. Det blir sämre resultat i skolan, så klart att det blir det. Fast inte värre än att det går jobba igen senare.

Skulle du önska att eleverna inte fastade?
– Det hade varit praktiskt. Men så är det ju inte. Och jag har förstås förståelse för att muslimska ungdomar vill fasta, säger Per Andersson.

Sydsvenskan har pratat med sex rektorer på skolor i Malmö och Lund. Alla är noga med att poängtera att de respekterar barnens religion. Flera säger att de ”inte vill lägga sig i”. Samtidigt är det tydligt att de anser att barnens fastande är problematiskt.

Från Kroksbäcksskolan har ledningen skickat ut brev till föräldrarna om hur skolan ser på fastan.
– Vi rekommenderar att de helst inte fastar före fjorton års ålder, och absolut inte före tolv år, säger Per Andersson.

När ramadan som i år infaller på sommaren blir det särskilt tufft för nordligt boende muslimer, eftersom solen är uppe så länge.

Enligt Idriz Karaman, imam vid Bosnjakiska församlingen, följer muslimerna i Malmö–Lund-området de lokala tiderna för solens uppgång och nedgång som de rapporteras i exempelvis Sydsvenskan.
– Sedan kanske man drar ifrån en minut eller två på morgonen, och lägger till en på kvällen, för att vara på den säkra sidan, säger Idriz Karaman.

Det innebär att muslimer som observerar fastan i år inte intar mat eller dryck från runt klockan sex på morgonen. Vid halv nio-tiden på kvällen bryts fastan, vanligtvis med några dadlar.

De långa dagarna utan mat och dryck oroar Carl-Gustaf Runtorp, rektor för årskurserna 6–9 på Värner Rydénskolan i Malmö. Han berättar att de fastande elevernas trötthet påverkar skolans planering under augusti och september.

– Det gäller att vi från skolan inte pressar ungarna. Idrottslärare får ta särskild hänsyn. Och så att man inte lägger in en massa skrivningar och prov, säger han.

Religionsvetaren och forskaren Jenny Berglund, verksam vid Uppsala universitet, har i den nyutkomna boken ”Ramadan – en svensk tradition” skrivit ett kapitel om ramadan och den svenska skolan. Hon har tidigare jobbat som lärare, och understryker vikten av att skolan pratar med muslimska föräldrar om de upplever att fastan ställer till problem.

– Framför allt när det gäller mindre barn. Det finns så klart föräldrar som är benhårda och kräver att deras barn ska fasta, men de flesta lyssnar på läraren, säger Jenny Berglund.

Hon påminner om att det finns många nybörjarvarianter för barn som vill fasta under ramadan. Man kan fasta en dag i veckan, eller fram till lunch.

Kroksbäcksrektorn Per Andersson och rektorn på Värner Rydénskolan, Carl-Gustaf Runtorp, har märkt att det förekommer ett visst grupptryck, riktat mot elever som inte fastar.
– Kompisarna säger ”du ska fasta” till elever som inte riktigt orkar, säger Per Andersson.

Det känner Jenny Berglund igen.
– Det här med fasta är ju lite av en prestationsgrej. Då gäller samma sak som med annat grupptryck – att man som lärare pratar med föräldrarna.