Här stoppas Skånes dricksvatten

Brandgult regnställ, stövlar och skyddshjälm är standardutrustning när man ska ner i den underjordiska vattengången.

Det står en rökpelare ut från munnen på Caj Lundquist, teknisk chef på Sydvatten, när han förklarar att vattnet är avstängt sedan i april. Han står vid ingången som leder ner till vattengången och det är redan kallt.

500 meters nedförspromenad senare kommer vi till tunneln där det som blir pasta-, tandborstnings- och dricksvatten i vanliga fall rinner fram.
– Vi har inte börjat rota i raset än. Förberedelserna tar minst lika lång tid. Det ska dras el, lampor, ventilation och pumpar, säger han och blickar in mot det mörka hål där det har rasat några hundra meter längre in.

Det är tredje gången som det rasar i Bolmentunneln. Smektit, lera som långsamt utvidgar sig, är problemet. En del av tunneln har därför förstärkts med sprutbetong och armering. Det är på just de ställena som rasen har inträffat.
– Vi kan inte förvänta oss annat än att det blir fler ras, säger Caj Lundquist.

Drar man ett finger mot den fuktiga bergväggen blir det kladdigt av brunt kletsediment från vattnet. Vid ett vattenfyllt pumphål ligger en blå plasthåv. Finns det krokodiler här?
– Nej, det är nog om någon skulle tappa i en tumstock, lugnar Caj Lundquist.