– Läget är akut, säger Per-Arne Åhlén vid mårdhundsprojektet.
Danska Skogs- och naturstyrelsen har under året tagit emot mängder med rapporter om observerade mårdhundar.
Från att tidigare bara ha påträffats på Jylland kan nu djuret vara spritt över hela Danmark och så nära Skåne som Helsingör.
Hans-Erik Svart på danska Skog- och naturstyrelsen säger dock att många observationer inte kunnat verifieras.
– Det är bara på Jylland som vi med säkerhet vet att det finns mårdhund, säger han. Där har 25 djur skjutits eller blivit påkörda.
Det svenska Mårdhundsprojektet har hittills haft fokus på Norrland dit den främmande arten nått från Finland. Ett sjuttiotal mårdhundar har hittills spårats och avlivats.
Enligt Per-Arne Åhlén skulle det ta lång tid för mårdhunden att nå södra Sverige norrifrån eftersom den har svårare att klara sträng kyla.
– Kommer djuret in från söder via Danmark blir läget ett helt annat. Där finns de näringsrika våtmarker som är ett av mårdhundens huvudsakliga tillhåll, säger Per-Arne Åhlén.
Mårdhunden ställer till stor skada bland till exempel marklevande fåglar. Men den kanske värsta följden om arten etablerar sig är att den bär på dvärgbandmask och också kan sprida rabies. Kommer dvärgbandmasken in i Sverige innebär det slutet för möjligheten att plocka och äta råa bär ute i skogen.
Dvärgbandmask kan orsaka svår sjukdom hos människor.
Länsstyrelsen i Skåne har i dagarna börjat inse hotet. Rovdjursansvarige Nils Carlsson talar om mårdhunden som en extra ovälkommen gäst.
– Jag tänker nu börja kontakta kommunjägarna och också etablera kontakt med mårdhundsprojektet i Norrland, säger Nils Carlsson.
Några rapporter om att mårdhunden redan finns i Skåne har inte nått länsstyrelsen.
Per-Arne Åhlén berättar att han och en kollega ska bistå danskarna med tips om hur jakten bäst bedrivs. I Norrland används kameror med rörelsedetektorer för att belägga att mårdhunden finns i ett område.
När en mårdhund väl fångas förses den med sändare som kan leda jägarna till övriga familjen.
– Senast fångade vi en valp som ledde oss till både mamman, pappan och fyra syskon, säger Per-Arne Åhlén.
Dvärgbandmasken sprids av rävar och hundar men också mårdhunden.
Infektionen uppkommer genom att människor eller djur får i sig ägg från
dvärgbandmask som lever i bärarens tunntarm. Med avföringen kommer maskäggen
ut i det fria och kan sedan förorena svamp, bär, växande grönsaker och
djurfoder.
I den nya individen (mellanvärden) frigörs larverna ur äggen och transporteras
med blodet främst till levern. Här utvecklas larven till en vätskefylld
blåsa som kan skada det aktuella organet.
Källa: Smittskyddsinstitutet
Projekt ska utrota mårdhunden
Mårdhunden blir 45–70 cm lång, med en 13–25 cm lång, yvig svans därtill. Den
är gul- till gråbrun med svarta ben och svart, tvättbjörnslik
ansiktsteckning. Arten förekommer naturligt i östra Asien. Den har införts
till västra Ryssland och har därifrån spritt sig till Skandinavien.
Mårdhundsprojektet drivs av Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och
finansieras av Naturvårdsverket.
Totalt sex forskare och jägare arbetar på heltid med att utveckla metoder för
att spåra och utrota den oönskade arten.
Källor: Mårdhundsprojektet samt NE
71% är glada
3% är likgiltiga