Artiklar som berör detta
Sedan länge har man vetat att mönstret gäller för niondeklassare. De senaste åren har Skolverket också kunnat konstatera att det gäller för femteklassare och deras nationella prov. Och när man nu tittar på resultatet av de första nationella prov som tredjeklassarna gjorde i våras, så ser man skillnaderna i resultat tydligt mellan barn till högutbildade och lågutbildade.
I ett av delproven skulle eleverna visa att de förstått vad plus, minus, multiplikation och division är för något. Av de elever vars föräldrar inte hade gått på gymnasiet, klarade bara 52 procent av uppgiften. Av de elever vars föräldrar gått gymnasiet, lyckades 67 procent. Och för barnen med högutbildade föräldrar, var det 79 procent som lyckades med räknesätten.
På niondeklassernas ämnesprov i matematik får 6 procent av de lågutbildade föräldrarnas barn MVG. Av de högutbildades barn fick över var fjärde MVG.
– Man känner igen bilden som växer fram. Det är sorgligt. Tydligen finns de här skillnaderna helt från början, säger Maj Götefelt, undervisningsråd på Skolverket.
Skolan har som uppdrag att kompensera för skillnaderna. Lyckas man inte med det?
– Det syns inte så mycket. Sen vet man att många skolor med tuffa utgångspunkter gör ett jättebra resultat. Jag tänker hoppfullt att nu har vi siffror på det, nu har vi alla chanser att kompensera, vara målmedvetna och sätta in de åtgärder som behövs, säger Maj Götefelt.
För att förändra något kan det räcka med att sätta fokus på den, menar hon. Skolverket påpekade till exempel under flera år att femteklassarna inte kunde subtraktion tillräckligt bra.
– Vi hade med det under lång tid och såg att resultatet förbättrades. Finns det alltid med är det en tydlig poängtering av att det här är viktigt, säger hon.
Skillnaden mellan pojkar och flickor syns också tydligt i tredjeklassarnas prov. I svenska är skillnaden störst.
60% är glada
0% är likgiltiga