Klassklyftorna syns redan i tredje klass

Text: Emma Leijnse
Publicerad 22 oktober 2009 6.00 Uppdaterad 25 oktober 2009 23.30

Sverige.
Redan i tredje klass syns skillnaderna tydligt. Ju längre utbildning föräldrarna har, desto bättre klarar sig barnen när det är prov i skolan.

Sedan länge har man vetat att mönstret gäller för niondeklassare. De senaste åren har Skolverket också kunnat konstatera att det gäller för femteklassare och deras nationella prov. Och när man nu tittar på resultatet av de första nationella prov som tredjeklassarna gjorde i våras, så ser man skillnaderna i resultat tydligt mellan barn till högutbildade och lågutbildade.

I ett av delproven skulle eleverna visa att de förstått vad plus, minus, multiplikation och division är för något. Av de elever vars föräldrar inte hade gått på gymnasiet, klarade bara 52 procent av uppgiften. Av de elever vars föräldrar gått gymnasiet, lyckades 67 procent. Och för barnen med högutbildade föräldrar, var det 79 procent som lyckades med räknesätten.

På niondeklassernas ämnesprov i matematik får 6 procent av de lågutbildade föräldrarnas barn MVG. Av de högutbildades barn fick över var fjärde MVG.

– Man känner igen bilden som växer fram. Det är sorgligt. Tydligen finns de här skillnaderna helt från början, säger Maj Götefelt, undervisningsråd på Skolverket.

Skolan har som uppdrag att kompensera för skillnaderna. Lyckas man inte med det?

– Det syns inte så mycket. Sen vet man att många skolor med tuffa utgångspunkter gör ett jättebra resultat. Jag tänker hoppfullt att nu har vi siffror på det, nu har vi alla chanser att kompensera, vara målmedvetna och sätta in de åtgärder som behövs, säger Maj Götefelt.

För att förändra något kan det räcka med att sätta fokus på den, menar hon. Skolverket påpekade till exempel under flera år att femteklassarna inte kunde subtraktion tillräckligt bra.

– Vi hade med det under lång tid och såg att resultatet förbättrades. Finns det alltid med är det en tydlig poängtering av att det här är viktigt, säger hon.

Skillnaden mellan pojkar och flickor syns också tydligt i tredjeklassarnas prov. I svenska är skillnaden störst.

Större eller mindre text



5 läsare har reagerat på denna artikel

60% är glada

0% är likgiltiga

20% är nyfikna

20% är arga


Hur reagerar du på "Klassklyftorna syns redan i tredje klass"?

  • Kompensatoriska skolan
  • Skolan skulle vara för alla och kompensera de svaga. Det tyckte sådana som Jan Björklund inte om. Vissa ska sorteras undan och gå i särskola. Andra ska inte få hjälp av läraren utan "ta eget ansvar". Barn som behöver stöd lämnas därhän och borgarna tror att bara barn till rika, välutbildade föräldrar är lönt att satsa på. Det handlar helt enkelt om människosyn. Är man demokrat eller inte. Vill man att alla ska få en chans för de har samma värde eller ska föräldrars pangar styra?
  • Lärare
  • torsdag 22 oktober 2009 kl 08:39

  • Skolans resurser
  • Det handlar väldigt mycket om skolans resurser. Få outbildade lärare som inte hinner ge barnen det stöd de behöver i inlärningen lämnar helt över till föräldrarna att hjälpa barnen. Då kan de välutbildade ge ett annat stöd än de vanliga människorna. Då cementeras klassklyftor och orättvisor i samhället. Det är inte demokratiskt att ha en sådan skola.
  • Bosse
  • torsdag 22 oktober 2009 kl 08:42

  • Uppföljning och mätning
  • Under allt för många år var det tabu att ens tänka tanken "mäta elevernas kunskaper". Än värre var det att göra det tidigt. Prov var ansågs vara av ondo, och någon form av rangordning i "godkänt" eller "icke godkänt" var det inte tala om. Nu, när politiken nyktrat till och faktiskt börjar mäta samt jämföra klasser, skolor och kommuner, så framkommer med all oönskvärd tydlighet vilket misstag det var att inte mäta tidigare. Nu, när vi börjar mäta, så kan ju skolorna också förbättra sig!
  • Fredrik Lundströ(m)
  • torsdag 22 oktober 2009 kl 08:43

  • Gör något åt problemen då!
  • Så typiskt politiker att inte tycka att man ska åtgärda problemen som finns nu utan gnälla om att man får kritik. Just nu när ni moderater styr skolan är det problem och det vill vi föräldrar att ni ska åtgärda. Hur tänker ni se till att inte klasstillhörigheten avgör om barnen ska lyckas i skolan och livet? Vi vill ha konkreta åtgärder och inte sådant flumm som Jan Björklund kommit med. Resurser för undervisning istället för mer administrativt byråkratarbete för lärare är vad som behövs.
  • Nanne
  • torsdag 22 oktober 2009 kl 08:51

  • Se helheten
  • Visst spelar socioekonomisk faktor in, men varför bortser man alltid från det biologiska arvet? Är föräldrarna högutbildade har de förmodligen god studieförmåga, något som barnen normalt ärver. Sen kan ju lärare inte trolla med knäna och fixa allt, vilket många tycks tro.
  • Agneta
  • torsdag 22 oktober 2009 kl 09:09

  • Skola för alla
  • Skola måste vara för alla och ge stöd till dem som behöver. Sedan kan det i VISSA fall vara så att de båda högutbildade föräldrarna också är två smarta människor och då ärver förhoppningsvis barnet detta och blir smart det med = klarar sig bättre i skolan.
  • Bettina P
  • torsdag 22 oktober 2009 kl 09:17

  • Äntligen något att utgå ifrån
  • Äntligen görs det nationella prov så att man kan se problem och skillnader! Hade vänstern fått fortsätta med sin naiva flumskola så hade man aldrig frågat eleverna vad de kunde, dvs man hade fortfarande inte haft någon aning. Nu syns problemen så att man kan göra någonting åt dem, istället för att klyftorna växer i det dolda utan att någon gör något.
  • F
  • torsdag 22 oktober 2009 kl 09:23

  • Föräldrarnas inställning
  • Jag kommer från ett hem med "lågutbildade" föräldrar. Trots detta har jag och mina två syskon presterat mycket bra i grundskola, gymnasie och universitet. Jag tror mycket handlar om föräldrarnas inställning. Vi har alltid blivit uppmuntrade att sköta skolan och inspirerade att lära. Jag tror inte detta är fallet i alla hem med "lågutbildade" föräldrar. Nästan alla föräldrar kan hjälpa sina barn med lågstadiematten, det är en fråga om vilja. Politiker och pedagoger kan tyvärr inte göra allt.
  • A
  • torsdag 22 oktober 2009 kl 09:24

  • Kompensera arvet
  • Om man nu tror att det är ärftligt att klara skolan så ska man väl i så fall kompensera de som behöver mer stöd, eller hur. Skolan ska ge alla samma chans. Då ska man lägga mer resurser på de som bhöver stöd helt enkelt. Det är bara om man har en rasistisk, nazistisk grundsyn som man ska gallra ut de med dåligt arv. Man ryser när man läser sådana kommentarer som förordar ett sådant samhälle och en sådan skola.
  • Jonas
  • torsdag 22 oktober 2009 kl 09:28

  • Jag kommer från ett hem där mina föräldrar har 7 årig folkskola
  • Själv har jag universitetsexamina. Det behövs en spådan skola som ger de här möjligheterna. Man ska inte som i alliansens Sverige spärra ut och hindra barn till lågutbildade föräldrar att klara skolan.
  • Hassan
  • torsdag 22 oktober 2009 kl 09:30
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu