Journalisten och författaren Jan Guillou utförde uppdrag åt den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB för 40 år sedan, skriver Expressen.
Tidningen har läst Säpos tidigare hemligstämplade akt om KGB-officeren Jevgenij Ivanovitj Gergel, som var verksam i Stockholm under slutet av 1960-talet. I akten finns vittnesmål från en av Guillous journalistkollegor som larmat om dennes kontakter med Gergel.
Guillou bekräftar för Expressen att han träffade Gergel vid en mottagning på
Sovjets ambassad i Stockholm 1967 och att han senare utfört uppdrag åt KGB
mot betalning.
– Jag skrev någon slags politisk artikel om socialdemokraternas förhållande
till Vietnam, säger han till Expressen.
Han hävdar att syftet med kontakterna var att avslöja hur KGB arbetar i Sverige.
Guillou ska ha haft kontakt med KGB fram till 1972.
– Jag övertogs av en annan ryss som var en yngre förmåga. Vi gjorde aldrig
något annat än att prata politik. Jag kommer inte ihåg att den här ryssen
bad om sådana tjänster som Gergel bad om, säger Guillou till Expressen.
En sådan tjänst var enligt vittnesmålen i Säpoakten att försöka stjäla en intern telefonkatalog från USA:s ambassad i Stockholm.
Guillou säger själv att hans kontakter med den sovjetiska säkerhetstjänsten
inte ledde till något journalistiskt avslöjande och förnekar att han skulle
ha utfört något verkligt spioneri för Sovjet.
– Det blev bara en rad av icke-händelser och det är inte brottsligt att träffa
utländska säkerhetstjänster.
Säpos utredning av Guillous KGB-kontakter ledde aldrig till något åtal, slår tidningen fast.
Gergel avled enligt den ryska ambassaden för flera år sedan.
För Svenska Dagbladet på nätet berättar Guillou:
– Jag var 22 år och får plötsligt korn på vad jag fattar är en KGB-spion. Här
öppnar sig möjligheterna för ett fantastiskt journalistiskt avslöjande. Men
så enkelt var det inte, säger han till tidningen.
Enligt Guillou handlade kontakterna med KGB om svensk politik.
– KBG var intresserade av allt. De ville veta hur Centerpartiets
ungdomsförbund skulle ställa sig på nästa stämma om Vietnamkriget. De trodde
inte på någonting som stod i tidningarna.
På frågan om varför han inte nämner något om KGB-kontakterna i sina memoarer
svarar han:
– Jag tycker att det är en sidohistoria som inte leder till någonting.
Guillou säger också att han ”aldrig varit spion”. Han beskriver för SvD
umgänget med KGB som roligt och explosivt, men tillägger.
– I dag skulle jag inte leka med elden på samma lättvindiga sätt.
% är glada
% är likgiltiga