Fredrik Reinfeldt har mött kritik i Sverige och Danmark för att ha varit alltför pessimistisk och alltför passiv när han arbetat för ett klimatavtal vid FN:s klimatkonferens i Köpenhamn.
I andra länder tillmäts Reinfeldt inte samma stora betydelse i klimatarbetet. Europeiska medier utmålar honom likväl som en aktiv EU-ordförande. Hans duster med Tjeckiens president Vaclav Klaus har fått särskilt stora rubriker.
Poul Nyrup Rasmussen säger sig vara besviken över att Fredrik Reinfeldt inte lyckats öka EU:s klimatambitioner, men han tvivlar inte på att den svenske statsministern kan skapa enighet – både på EU-toppmötet på torsdag–fredag och på FN-toppmötet i Köpenhamn i december. Han ser det enbart som positivt att EU ännu inte står enigt.
– Vi ska inte kompromissa för tidigt, varken internt i EU eller med andra. Det ska vara en press hela vägen fram till ett klimat-avtal. Vi vet ju från andra internationella förhandlingar att den som leder samtalen måste jobba hårt in i det sista, säger Poul Nyrup Rasmussen.
Enligt honom kan Fredrik Reinfeldt på så sätt presssa fram de mest långtgående
klimateftergifterna inte bara från enskilda EU-länder, utan också från
nyckelaktörer som USA, Kina och Indien.
– Kom ihåg att Kyotoavtalet kom till stånd tack vare att förhandlingarna
fortsatte långt in på sista dagen, säger Poul Nyrup Rasmussen, som ser flera
positiva tecken på att både Kina och USA står redo att ”flytta sig framåt” i
sina klimat-åtaganden.
– Men nu måste tempot skruvas upp. Trycket måste öka på de länder som fortfarande tvekar.
Poul Nyrup Rasmussen har förståelse för att Fredrik Reinfeldt haft det kämpigt
med att finansiera EU:s klimatåtaganden. Finanskrisen har ökat klyftorna
mellan Västeuropa och de fattigare EU-länderna i Östeuropa.
– Det är tuffare för länder som Polen och Ungern att minska klimatutsläppen
med 20 procent än vad det är för Sverige och Danmark. De står inför helt
andra utmaningar, bland annat med en annan social struktur och en mycket
äldre industri.
Även Jo Leinen, tung tysk socialdemokrat och ordförande för EU-parlamentets
miljöutskott, säger sig förstå Reinfeldts svårigheter att ena EU i
klimatfrågan. Men han ser ett annat huvudskäl:
– Reinfeldt handikappas av att det inte finns en ny tysk regering på plats i
Berlin. Tyskland kan ännu inte ta på sig ett ansvar för börde-fördelningen,
säger Leinen, som dock tror att EU-toppmötet på fredag slutar med två
parallella solidaritetsförklaringar.
– De gamla EU-länderna måste hjälpa de nya med att finansiera klimatåtgärderna. Och EU måste i sin tur hjälpa tredje världen.
Jo Leinen ser en risk att Tyskland inte kan agera med full kraft när Angela Merkel så småningom kommer in i klimatarbetet. Han ser också en risk för att de tolv EU-länderna i Östeuropa får omotiverade privilegier.
Jo Leinen anser dock att det finns klara poänger i Reinfeldts klimattaktik,
att vänta ut de tveksamma i ett chicken race så att slut-resultatet blir
optimalt:
– Klimatmötet i Köpenhamn lär sluta som alla andra sådana här möten. Det har
en fredag som slutdag. Men förhandlarna lär dröja kvar långt in på
lördagsmorgonen. Då får vi förhoppningsvis ett klimatavtal som håller. Jag
är optimist.
% är glada
% är likgiltiga