Flera fall i Skåne har hamnat på internutredarnas bord men inget har lett till
åtal. Pepparsprej infördes för att minska skadorna för både poliser och dem
som grips. Varje polis som bär sprej utbildas, bland annat genom att själv
utsättas för en sprejdusch. I Skåne är det Ulf Petersson och Peter
Fredriksson som håller i utbildningen.
– Många säger att det känns som om någon bankat in en kaktus i ögonen på en.
Vi har kvinnor som säger att barnafödande är enklare. Flera uttrycker att de
inte skulle utsätta sin värsta fiende för detta, berättar utbildarna.
Andemeningen, menar de, är att poliser inte sprejar hur som helst.
Sydsvenskan har gått igenom de 255 tillfällen då pepparsprej användes av Skånepolisen mellan 1 juli 2008 och 1 juli 2009. Granskningen visar på situationer där man kan ifrågasätta om ”den polisiära uppgiften inte kan lösas på något annat, mindre ingripande sätt”, som det står i Rikspolisstyrelsens föreskrifter.
En 16-årig pojke sprejades för att han inte lydde en tillsägelse. En berusad och handfängslad 22-åring sprejades sedan han lagt sig i baksätet på en polisbil. Det finns också exempel där poliser sprejar ensamma gärningsmän, trots att de har ett stort numerärt överläge.
Flera gånger de senaste åren har Skånepolisens användning av pepparsprej
anmälts till Justitieombudsmannen, JO. För två år sedan beslutade chefs-JO
Mats Melin att starta en stor granskning. Bland annat utreds en händelse då
en kvinna sprejades i en ambulans under ett epileptiskt anfall.
– Jag hade dittills antagit att sprejen skulle användas i hotfulla
situationer. Men vi har tagit upp fall där intrycket varit att polisen
använt det i förebyggande syfte och vi har väckt frågor då det använts mot
handfängselbelagda personer, personer i polisens arrestlokaler, mot dem som
satts i bil och mot folksamlingar, säger Mats Melin som i dagarna kommer att
presentera resultatet av sin granskning.
Sydsvenskans genomgång visar att självmordsförsök avvärjts med hjälp av sprejen. Men också att 35 psykiskt sjuka personer gjorts medgörliga med sprej när de omhändertagits enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.
Onödigt ofta, tycker en anställd med flera års arbete på psykakuten i Malmö:
– Som jag ser det ska sprej mot patienter vara en sista utväg, inte användas
så snabbt som idag. En del poliser sprejar och bojar direkt, medan de
duktiga poliserna kan snacka in en patient.
Vapenutbildarna bekräftar delvis bilden. En förklaring är att poliser i yttre
tjänst sällan har mer än fem år i yrket. Så var det inte förr, menar de.
– Erfarenheten spelar roll. När jag började hade min handledare femton års
tjänst. Det är en förklaring till att vi pratar mindre, säger Peter
Fredriksson.
Kollegan Ulf Petersson tillägger:
– Idag måste de göra alla misstagen själva, innan de lär sig.
Poliser som använt pepparsprej måste fylla i en blankett om när, hur och varför man tagit till sprej. För att polismyndigheten ska ha kontroll över användandet ska rapporterna sedan skickas till Ulf Petersson.
Det fungerar inte. Inte ens hälften av alla blanketter kommer in som de ska. Många är dessutom så undermåligt formulerade att det är svårt att avgöra vad som hänt. Det beror på slarv och dåliga kunskaper om rutiner, enligt Ulf Petersson.
Per Engström, ansvarig för sprejanvändningen på Rikspolisstyrelsen, menar att
det behövs ett system för nationell rapportering.
– Det finns ingen lista över situationer då sprej får eller inte får användas,
men vi måste diskutera det etiskt och moraliskt. Det är ingen nässprej det
är frågan om.
Användningen av pepparsprej utreds sällan och det finns bara en fällande dom,
i Solna, mot en polis som använt sprej.
Den 5 november inleds en ovanlig rättegång i Haparanda. Åtalad är en polisman
som sprejade en man i ögonen – trots att mannen redan sprejats en gång och
både var handfängslad och fasthållen av fyra kollegor.
Pepparsprej (OC-sprej) omfattas av reglerna i vapenlagen och
vapenförordningen. Den aktiva substansen är Capsaicin (oleoresin capsicum)
och utvinns från chilipeppar.
Pepparsprej infördes inom svensk polis genom ett fältförsök 2002.
Sprejen ger inga bestående men, men skapar kraftig smärta och irritation på
ögon, luftvägar och oskyddade hudytor. Kan ge tillfällig blindhet. För
astmatiker kan pepparsprej vara livshotande.
I Rikspolisstyrelsens föreskrifter står att användningen ska ske ”med hänsyn
till den smärta och det obehag som åtgärden innebär”. Där står också att
sprejen endast får användas om den ”polisiära uppgiften inte kan lösas på
något annat, mindre ingripande sätt.”
2003 utredde amerikanska justitiedepartementet 63 dödsfall där gripna som
sprejats dött. Slutsatsen var att i 61 fall var dödsorsaken en annan än
pepparsprej och att sprejen kan ha varit en bidragande orsak i två fall,
båda gällde personer med astma.
0% är glada
0% är likgiltiga
Kat-smugglare får det svårare
Bil in i träd vid E6
Polis knivskuren av 12-åring
Bosse överlevde vinterbadet
Orrenius lämnar Sydsvenskan
Stulen mobil avslöjad på nätet 
Två gripna för mordförsök
