Rapporten, som bland annat bygger på 160 intervjuer med allt från civilanställda till höga polischefer, lägger stor vikt vid kårandans negativa effekter.
Kårandan kan vara bra, gemenskapen stärker och fungerar som en säkerhetsventil för poliser som ofta arbetar i en hotfull och stressande miljö. Men samtidigt upprätthåller den en nedlåtande syn på kvinnor, homosexuella och invandrare.
Charles Westin beskriver hur han under utredningen i de tre polisområdena Skåne, Gävleborg och Östergötland stött på en arbetsplats där en manual för kvinnors månadscykel hänger på väggen med tips om när kvinnor är mer eller mindre retliga. På en annan arbetsplats har en polis-inspektör hängt upp en reklambild på en halvnaken kvinnlig polis som håller i en hastighetskamera.
Westin skriver: ”Vi har inget svar, men vill ställa frågan – hur är det möjligt att bilden kan hänga i en offentlig tjänstemans rum?”
Rikspolischefen Bengt Svenson svarar så här:
– Det är slappt och man undrar ju hur det ser ut i den gruppen om sådant är okej.
Charles Westin går ännu längre i sin kritik. I ett avsnitt refererar han till olika forskare och jämför den svenska polisens avigsidor med en hederskultur i den amerikanska södern som ”står Ku Klux Klan nära”.
Den svenska poliskulturen har vissa gemensamma drag med den amerikanska, enligt rapporten. ”Även om de allra flesta polisanställda inte alls ställer sig bakom de värsta avarterna av poliskulturen kan man genom att delta i ett språkbruk och använda en jargong som är spridd inom delar av organisationen understödja denna negativa kultur”.
Bengt Svenson är på flera sätt kritisk till rapporten.
– Vi får varken veta omfattningen av den negativa kårandan eller hur vi ska angripa den. Ingenstans sägs att det handlar om vuxna människor som anställts inom polismyndigheten där var och en har ett enskilt och stort ansvar. Det hade varit klädsamt om det hade nämnts i rapporten. Nu måste vi be utredaren att förtydliga vissa saker.
Flera av rapportens förslag till åtgärder tycker han däremot är bra. Däribland att rekryteringen måste ses över och att alla anställda ska få regelbunden och kollektiv handledning. Idag erbjuds det endast till vissa grupper inom polisen.
– Polisarbete är ett grupparbete och därför tycker jag att det är bra med kollektiv handledning, istället för individuell. Det bör kunna införas nästa år, säger han.
Regelbunden handledning.
Bättre ledarskap.
En mer akademisk polisutbildning.
En bredare rekrytering till Polishögskolan.
”Vi har träffat väldigt många trevliga, kompetenta, kloka och motiverade
personer som brinner för sitt arbete och för polisuppdraget. Den här
rapporten handlar inte om dem.”
”Det förefaller dock som om många medarbetare inte kan identifiera sig med
värdegrunden.”
”Kvinnor som vi träffat enskilt har tagit upp exempel på erfarenheter som har
haft med deras könstillhörighet att göra. Det har de inte gjort när vi
träffat dem i grupp.”
0% är glada
0% är likgiltiga