Räddade flicka från tvångsgifte
– lever under hot

Tove är kurator på ett skånskt gymnasium där tvångsgifte förekommer. Varje år knackar flera flickor som är rädda att bli bortgifta på hennes dörr.

Ibland kommer någon pojke också. Deras rädsla är alltid befogad, enligt Toves erfarenhet.

– De blir bortgifta på sommarlovet, i sina hemländer.

Tove griper alltid in när eleverna ber henne om hjälp. Ändå vågar hon inte ha sitt riktiga namn i tidningen. Hon lever under hot. Tove berättar bakgrunden:

– Det var en flicka som kom till mig. Pappan hade slagit henne under flera år, det visste jag om.

Nu var flickan orolig. Tiden då föräldrarna tyckte att hon skulle gifta sig närmade sig. En man i pappans hemby i Mellanöstern var utsedd som make. När flickan knackade på Toves kuratorsdörr hade hon precis fyllt arton år.

– Så är det ofta med eleverna här. När de fyllt arton vet de att föräldrarna aldrig får veta att de bett om hjälp. Jag har inte rätt att informera dem, säger Tove.

Flickan var kär i en annan. Hon ville söka skydd från sin egen familj tillsammans med den pojken. Tove ordnade en konsultation med socialtjänsten, där de tillsammans gick igenom hur olika scenarier skulle kunna se ut. Utifrån flickans berättelse beslutade socialtjänsten att ordna ett skyddat boende åt flickan.

Pappan blev rasande när dottern plötsligt försvann. Han misstänkte att Tove hjälpt flickan, eftersom de haft kontakt tidigare. Pappan började ringa.

– Han kallade mig rasist och sa att mitt mål var att förstöra för invandrarfamiljer. ”Jag har hört att du hjälpt andra flickor”, sa han.

Pappan blev hotfull. ”Om du inte får hem flickan så ska du få se ...”, sade han till Tove.

– ”Hotar du mig?” frågade jag. ”Jag säger bara vad jag säger”, svarade han.

Snart berättade hennes elever att hot mot henne cirkulerade på nätet, på MSN. Flickans släktingar skulle misshandla henne efter skolan. Då ringde Tove polisen. Som sade att de inte kunde göra så mycket förrän något hänt.

– Det var jätteobehagligt. Jag såg mig hela tiden om över axeln. Jag tänkte på min familj och mina barn. Jag visste vem den här mannen var, vad han var kapabel till.

Var det första gången du hotats?

– Nej, det har hänt liknande saker tidigare.

Tove berättar historier om våld och hot från föräldrar till barn som vägrat gifta sig med den utsedde. En gång fick hon ett sms från en före detta elev. ”Hjälp”, stod det.

Tjejen, som Tove hjälpt till ett liv med skyddad identitet, hade upptäckts på stan av sina familjemedlemmar. När de såg henne, den försvunna dottern, ringde de andra släktingar. En vild jakt tog vid i staden, med tjejen som villebråd.

Det var allvar. Dödshoten flög.

Polisen lyckades gripa pappan just innan han fick tag i sin dotter.

Hoten mot socialsekreterare och skolpersonal gör att många drar sig för att ingripa mot tvångsgifte, tror Tove.

– Tyvärr riskerar hoten att fungera. Det finns en större rädsla att ingripa mot familjer där man vet att våld är en del av vardagen. Det är ett hot mot demokratin, säger Tove.