"Miljörelaterade sjukdomar
kan vara framtidens hot"

Magnus: Tror Du att grundforskningen kommer att konkurrensutsättas mer i framtiden. Det har ju varit stora diskussioner om Universitetens overheadkostnader. Kan privata lösningar i framtiden bedriva en kostnadseffektivare nischad forskning, som norpar en del av finansieringen?
Bo Ahrén: Hej Magnus, konkurrensutsättning i sig är ett viktigt instrument för att säkra en hög kvalitet i forskningen. Däremot är styrning av forskningens innehåll inte något som bör få ett stort utrymme. Viktigt är att satsa på de bästa forskarna. Statliga forskningsmedlen är hårt konkurrensutsatta att jag har svårt att se att detta kan öka. Oh-frågan är komplex eftersom indirekta kostnader för ett projekt (ex lokaler, administration) måste finansieras. VI diskuterar fortlöpande hur detta kan minska.

Magnus: Hej Bo! I ett lite längre perspektiv... A) vilket anser Du vara det största medicinska hotet mot mänskligheten? B) Får den grenen sin beskärda del av forskningsanslagen? Cancer och diabetes är ju "heta" ämnen just nu....men är DE ett hot mot mänskligheten som art? Jättespänd på hur Du ser på saken!!
Bo Ahrén: Hej Magnus, cancer och livsstilsrelaterade sjukdomar som diabetes är mycket viktiga, men än viktigare kan vara infektionssjukdomar och miljörelaterade sjukdomar t ex relaterat till klimathotet, komma att bli. Orättvisor i världen som t ex ofta drabbar kvinnor och barn är också mycket väsentliga. Ibland har vi i västvärlden en tendens att bortse från detta. Det är emellertid viktigt att också vi forskar på dessa frågor och ställer vår kompetens till den globala utvecklingens förfogande.

Lisa Rydén: Hej Bo! I nuläget finns ej något system för hur forskningstid för kollegor med externa anslag ska kunna tas ut som tjänstledighet utan lön utan att sjukvårdsproduktionen minskar eftersom vikarier ej kan anställas. Läkarstaben är beräknad utan dimensonering för fou-tid. Hur ser du på detta?
Bo Ahrén: Hej Lisa, om det är så är det ett allvarligt problem och skulle kunna lösas genom att dimensioneringen av läkare inberäknar även forskningsanslag vid en klinik, och att man därmed anställer fler än vad enbart sjukvårdsbudgeten skulle motivera. Förhoppningsvis kan diskussioner inom ett UMCS underlätta detta genom att man har en gemensam ledning mellan sjukvård och akademi.

Adam: Hur tänker ni kvalitetssäkra den kliniska forskningen? Idag ligger den i Lund på en nivå som gör att man kan doktorera på ett par år parallellt med heltidsstudier, vilket väl knappast kan anses vara av internationell klass.
Bo Ahrén: Hej Adam, den kliniska forskningen kvalitetssäkras kontinuerligt. Inte minst genom att den är konkurrensutsatt så att man kan inte erhålla forskningsmedel utan att hålla hög kavlitet. GÄllande forskarutbildningen har vi dels ett internt kvalitetssäkringssystem och Högskoleverkets regelbundna utvärderingar och vår forskarutbildning håller hög internationell standard.

Marie: 100 kliniska professorer har i ett brev skrivit till bl a dig att de inte känner sig delaktiga i bildandet av Universitetsmedicinskt centrum. Hur besvarar du kritiken från dem? Kommer de att kunna vara delaktiga i den kommande processen?
Bo Ahrén: Hej Marie, Jag har inte mottagit något sådant brev. De kliniska professorerna kommer i högsta grad att vara involverade i planeringen och genomförandet av UMCS. De kliniska professorerna är i själva verket nyckelpersoner i detta, eftersom hela idén med UMCS bygger på en ytterligare integration mellan akademi och sjukvård.

Fredrik Rundvis: Som jag ser det är det enskilt största hotet mot hälsa och välfärd på sikt de sk mutliresistena bakterierna, vad anser du? Om kommersiella bolag ej satsar på att ta fram ny antibiotika, borde inte region/stat göra det?
Bo Ahrén: Hej Fredrik, Du har rätt i att detta är en mycket stor utmaning och jag tror vi kommer att se en väsentligt ökad forskning inom området i framtiden. Vad vi också behöver i ökad omfattning är förutsättningar även för riktigt stora forskarinitierade studier så inte alla dessa har ett komersiellt ursprung. Ett viktigt förslag i Olle Stendahls utredning är att skapa oberoende nationellt centrum för sådana studier. Jag hoppas att regering ser positivt på det förslaget.

Ulf: Hej, Har det skett några nya framsteg och forskningsresultat den sista tiden då det gäller Diabetes typ 1?
Bo Ahrén: Hej Ulf, Det händer mycket just ni inom forskningen typ 1 diabetes och vi har flera mycket starka forskargrupper inom Lunds universitet. Bl a har man nyligen satt igång en vaccinationsstudie bland barn i Skåne för att försöka hindra uppkomsten av typ 1 diabetes. Är du mer intresserad kan du kontakta vår kommunikationsavdelning på fakulteten så kan de hänvisa dig till ytterligare information.

Mehmet: Depression kommer, enligt många (bl.a. professorn i internationell hälsa, Hans Rosling) att bli den nya folksjukdomen. Fenomen som att folk skär sig i armarna eller missbrukar droger är mycket vanligare nu bland gemene man. Diskuteras detta i adekvata mängder inom forskningsvärlden?
Bo Ahrén: Hej Mehmet, Ja du har helt rätt. Psykisk ohälsa är ytterligare en av våra stora utmaningar. Regeringen har nyligen satsat extra forskningsresurser inom det psykiatriska området och genom Vetenskapsrådet ledigförklarat ett antal sådana tjänster. Vi har inom vår fakultet också inrättat flera tjänster inom psykiatri. Samtidigt är behovet av ökad forskning ännu mycket större och därför krävs att vi arbetar aktivt mot statsmakterna att erhålla ytterligare medel till psykiatrisk forskning.

Gustav: Det finns inte minst i USA ett ganska stort intresse för Medical Humanities - tvärvetenskapliga samarbeten inom etik, historia och filosofi med medicinska frågeställningar. Är det något som även medfak i Lund/Malmö vill utveckla mer?
Bo Ahrén: Hej Gustav, tack för denna frråga. Det är viktigt att få en ökad samverkan mellan humaniora och medicin. Vi arbetar med detta både i våra utbildningar och i forskningsprogram inom t ex medicinsk etik. Samtidigt hoppas vi kunna utveckla detta än mer i framtiden.

Jonas: Hej Bo! Jag undrar vilken din uppfattning är om alla bioteknikbolag. Många miljarder har plöjts ned i forskningsprojekt men väldigt få resultat har framkommit. Kommer det att bli fler bolag som når fram med nya produkter?
Bo Ahrén: Hej Jonas, Det är väsentligt att forskningsresultat leder fram till innovationer inom sjukvård och näringsliv som kan utvecklas till produkter ex i form av läkemedel eller medicinska hjälpmedel. Lunds universitet har ett aktivt program för att stödja innovationsverksamheten. Sverige har en del att lära inom detta området, men jag hoppas att våra satsningar skall bära frukt. Inte minst Ideon, Medeon och Medicon Valley är vikiga i detta sammanhang.

Lathunden: Varför har du och regiondirektören hållit detta med Skånes universitetssjukhus och Universitetsmedicinskt centrum så hemligt? Behöver inte så stora förändringar ha en förankringsprocess om de ska kunna genomföras med gott resultat?
Bo Ahrén: Hej, Jag har under flera år varit mycket tydlig med att de båda sjukhusen bör slås ihop. Allt sedan Olle Stendahls utredning (i maj) om klinisk forskning i Sverige föreslog bildandet av UMC har jag förordat att vi bildar ett UMC i Skåne. Genomförandet av UMCS kommer att ske med stor delaktighet av de kliniska professorerna, inte minst med tanke på att många av dem under lång tid har efterfrågat en närmare integration mellan akademi och sjukvård.

Elis Holm: Jag tillhörde IKVL. Där finns också naturvetenskaplig forskning och undervisning. En gren av denna har mycket liten medicinsk anknyting. Det gäller på Medicinsk Strålningsfysik och där radioekologi-spridning av radioaktiva element i naturen. Skall detta finnas kvar och under vilka förutsättningar?
Bo Ahrén: Hej Elis, Medicinska strålningsfysik ska självklart ska finnas kvar, inte minst i relation till det nya nationella bildcentrum som håller på att etableras i Lund. Hur ämnet utvecklas i detalj är dock inte något som vi beslutar.

Forskningsintre: Du har ju lyckats få ordning på medicinska fakultetens ekonomi. Innebär det att ni kommer att avsätta mer medel till forskarutbildning de närmaste åren?
Bo Ahrén: Hej, Ja tack vare att vi genom gemensamt hårt och uppoffrande arbete inom fakulteten har lyckats med våra besparingar kommer detta att skapa ökade möjligheter att kunna avsätta mer medel för forskarutbildningen under kommande år. Vi planerar att göra detta redan i budgeten för 2010 med ytterligare ökning för 2011.

Helén Jeppsson: Kan man bota/operera skadad synnerv som man ådragit sig genom en traumatisk hjärnskada? Om inte finns det någon forskning på dett område? Vad betyder det att synnerven är vit resp blek?
Bo Ahrén: Hej, Detta är en för svår fråga för mig som inte är verksam inom det området. Jag måste hänvisa dig till ögonklinken. Allmänt när det gäller forskning inom ögonsjukdomar är detta ett av våra starkaste forskningsområden sedan länge.

Hans: Hej Bo! Hur ser framtiden ut för forskare som kombinerar klinik med experimentell forskning - särskilt sett i ljuset av SUS och UMCS?
Bo Ahrén: Hej Hans, Att kombinera läkarverksamhet med experimentell forskning är mycket positivt. Jag hoppas att vi ska kunna skapa ännu fler stora forskningsprogram där klinisk och preklinisk verksamhet kombineras. Förhoppningen är att UMCS kommer att öka även den möjligheten genom att det blir ett närmande mellan akademi och sjukvård.

Eva: Tror du att Universitetsmedicinskt centrum i Skåne någon gång i framtiden kommer att bli en riktig organisation bestående av Skånes universitetssjukhus och Medicinska fakulteten?
Bo Ahrén: Hej, frågan är mycket svår eftersom det i Sverige finns helt olika regelverk mellan den landstingsstyrda sjukvården och det statligt styrda universitetet. Att skapa en organisation av dessa ser jag inte som realistiskt möjigt under en överskådlig framtid. Vi måste därför åstadkomma UMC-tanken inom befintliga regelverk, vilket vi nu gör med Universitetsmedicinskt centrum i Skåne.