230 poliser tittade olovligt på Lindhutredningen

Stockholmspolisens interna utredningsgrupp har nu avslutat sin kartläggning av hur polisens datasystem användes efter mordet på Anna Lindh.
Granskningen visar att en stor del av landets polisstationer förvandlades till rena skvallercentraler.

Nu riskerar så många som 230 poliser i en rad olika distrikt att åtalas och dömas för dataintrång. Så många poliser har aldrig tidigare i Sverige varit indragna i en och samma interna brottsutredning.
I grova fall kan poliserna komma att avskedas.
- Jag ska nu ta ställning i åtalsfrågan. Senare blir det polisens ansvarsnämnd som avgör frågan om avsked, säger Christer Ekelund.

Tidigt efter mordet på Anna Lindh i september blev polisledning, åklagare och advokater irriterade på det ymniga läckaget av hemliga uppgifter från polisen.
Även justitieminister Thomas Bodström var kritisk och uppmanade rikspolisstyrelsen att se till att poliser inte missbrukar den grundlagsfästa meddelarfriheten. Det fick rikspolischefen Sten Heckscher att starta en utredning.

Den preliminära granskningen visade att 315 poliser från Ystad till Haparanda gått in i polisens olika brotts- och spaningsregister och sökt information om de två männen.
Bara 49 av poliserna letade uppgifter om Mijailo Mijailovic. De övriga var nyfikna på 35-åringen, som det först utfärdades rikslarm efter och som senare greps, anhölls och häktades innan det visade sig att han var oskyldig.

Internutredarna har nu funnit att bara 85 av de poliser som gjort dataslagningar haft rätt att göra det, eftersom de på olika sätt arbetade med
Lindhutredningen och därmed var behöriga.
- För de övriga har vi inget som tyder på att det ingått i deras arbetsuppgifter att gå in i dataregistren, säger Christer Ekelund.

De förundersökningar som nu inletts är känsliga på flera sätt.
Dels skadar det naturligtvis allmänhetens förtroende för polisen om det visar sig att över tvåhundra poliser utnyttjat sin tillgång till hemliga dataregister bara för att stilla sin egen nyfikenhet.
Dels kommer utredningarna i farlig närhet av det grundlagsfästa meddelarskyddet.

Enligt det är svenska myndigheter förbjudna att försöka ta reda på vem som läcker hemliga uppgifter till massmedierna.
Förundersökningarna mot de 230 poliserna kan uppfattas som ett förtäckt sätt att efterforska källor till tidningar, radio och tv.
Men rikspolischefen Sten Heckscher har på ett tidigt stadium förankrat utredningen hos justitiekanslern Göran Lambertz, som har till uppgift att beivra brott mot tryckfriheten.

JK har gett klartecken till granskningen av de nyfikna polismännen på ett villkor: utredarna får bara ta reda på vilka poliser som olovligen varit inne i dataregistren. Inte vem som kan tänkas ha lämnat information till massmedierna.
Enligt åklagaren Christer Ekelund riskerar de poliser som åtalas och fälls för dataintrång att straffas med dagsböter.