Miljöministern sköter mötet från Stockholm

– Jag känner alla de stora så väl att det blir effektivare att ringa och delta i videokonferenser, säger ministern.

Och vad kommer de samtalen att handla om?
– Det blir diskussioner om hur vi uppfattar förhandlingsläget – om de bud som läggs på bordet kommer att räcka.

Andreas Carlgren räknar upp EU, Japan, Ryssland, Indonesien och fler länder som pratat om både 25 och 39 procents mindre utsläpp av klimatgaser, jämfört med utsläppsnivån 1990.
– Problemet är USA och Kina, säger han.

USA:s bud hamnar bara sex, sju procent under och det duger inte.
– Och skulle Kina fördubbla sina utsläpp till år 2020 talar vi om en katastrof, säger miljöministern och suckar faktiskt tungt.

Kina producerar en mängd varor som vi importerar i allt högre grad. Alltså exporterar vi stora mängder koldioxidutsläpp.
– Ja det brukar sägas så. Men det vore ingen lösning att ta hem produktionen eftersom Kina då skulle kollapsa. Istället måste landet börja tillverka varor under mer miljömässiga former.

Redan 1992 i Rio enades de rika länderna inom OECD om minskade klimatutsläpp och löftet upprepades i Kyoto fem år senare.

Facit säger att utsläppen aldrig varit större än under 2000-talet.

Sydsvenskan träffar miljöminister Andreas Carlgren bara dagar innan toppmötet Cop 15 i Köpenhamn inleds.

Han får veta att mötet kommer att bevakas av 5 000 journalister och blir lite tagen.
– Man har tydligen stora förväntningar, säger han.

Och han påstår att det senaste avtalet, Kyotoprotokollet, visst haft betydelse, även om belackare säger annat.
– Hos dem som skrivit på har utsläppskurvan vänt neråt.

Knappast i Kanada, Australien,

Japan eller i EU-länder som bland andra Spanien och Danmark. De skjuter högt över målen.
– EU som helhet kommer att klara Kyotomålet på åtta procent.

Tack vare de kollapsade tidigare öststatsekonomierna?
– Även EU 15 kommer att klara Kyotoåtagandet. Det är den bild som EU-kommissionen ger.

Till intervjun med Andreas Carlgren i tjänsterummet på sjunde våningen på miljödepartementet vid Stockholms ström tog sig Sydsvenskan med flyg.

Flyget är den sektor som ökar utsläppen av klimatgaser allra snabbast.

Flygbiljetten kostade knappt femhundra kronor.

Tågbiljetten hem var mer än dubbelt så dyr.
– Det är orimligt att prisskillnaden är så stor på samma sträcka, säger miljöministern men vill inte svara på frågan om vad som är en rimlig prisnivå.

Enligt hans uppfattning är det dock omöjligt med nationella åtgärder som att höja flygpriserna med skatter.
– Då skulle du tagit flyget hit från Kastrup istället.

Danskarna kanske har samma tankar om att flygbiljetter borde bli dyrare?
– Flyg är internationell trafik så vi måste ha internationella lösningar. Men på sikt måste alla trafikslag bära sina miljökostnader.

Andreas Carlgren vill dock inte tala om till exempel dubblerade priser för att kanske halvera resandet. Det är viktigt att kunna resa. Framförallt fordras tekniska lösningar som ska hantera utsläppsproblemet.

På samma sätt resonerar han när det gäller höjningen av dieselskatten i regeringens klimatskattepaket från i våras.

På fyra år ska skatten på diesel höjas med fyrtio öre.

Hur skulle fyrtio öre på fyra år göra någon skillnad för klimatet?

Andreas Carlgren reagerar lite surt och säger att skatteförändringen är tagen ur sitt sammanhang. Tillsammans med EU:s regler om motorer med mindre utsläpp och nationella regler som gör bränslesnålare bilar billigare, kommer dieselskatten att ha effekt.
– Skatteförändringen är framförallt föranledd av behovet att utjämna skillnaderna mellan bensin och diesel eftersom energiinnehållet skiljer.

Ett tänkt klimatavtal – som det hittills presenterats – innehåller åtgärder för minskade klimatutsläpp som kostar enorma summor pengar. Bara utvecklingsländerna skulle enligt FN behöva 500 miljarder dollar per år.

Pengarna skulle i bästa fall ge effekt om flera decennier. Vad säger du till kritiker som anser att resurser borde användas för att istället hjälpa dem som idag riskerar att dö av fattigdom och sjukdom?
– Satsningarna handlar både om att hantera klimatet och att mätta de hungriga. Och många utvecklingsländer kommer att vara en stor del av lösningen med solenergi från Afrika och både vind och sol från Kina och Indien.

Vad säger du till dem som inte vill skicka klimatpengar till korrupta och odemokratiska regimer?
– Allmänheten ska med rätta inte vara beredd att släppa ifrån sig pengar på det viset. Det ska finnas en kontroll så att länderna inte får bidrag till åtgärder som ändå är lönsamma.
– De åtgärder vi bidrar till kan handla om att få fram andra jordbruksgrödor eller skyddande vallar eller tåliga byggkonstruktioner.

Tidningen Miljöaktuellt spekulerar i om många inte kommer att drabbas av en depression efter Cop 15, oavsett vilken utgången blir. Efter ett avslutat tufft projekt kan det uppstå en tomhet.

Andreas Carlgren bekräftar att arbetet inför toppmötet varit stenhårt.
– Så det ska bli väldigt skönt när Köpenhamn är över och vi kan få fira jul.

Och vad för sorts klimatavtal ligger då bland klapparna?
– Det blir inte juridiskt bindande, säger han. Vi kommer dock att se listor över åtgärder som både industriländer och utvecklingsländer ska vidta de närmsta åren och en lista över industriländernas ekonomiska bidrag till utvecklingsländerna.
– Detta är vad EU vill och så kan det bli om USA och Kina gör tillräckligt, säger miljöminister Andreas Carlgren.