Utländska medborgare kan få känsliga poster

Regeringen är på väg att göra en översyn av säkerhetsskyddslagen, som styr stora delar av Säpos arbete. Med stöd av den har Säpo i alla tider kunnat stoppa utlänningar – och andra personer som ansetts olämpliga – från att få säkerhetsklassade jobb i statlig sektor.

I en tid när arbetsmarknaden i EU vävs samman allt mer ser Säpo det som omodernt att utestänga utländska medborgare från svenska jobb. Och Anders Danielsson ser det som poänglöst att göra undantag för skyddsklassade tjänster.
– Inom vissa verksamheter är det nödvändigt att ha tillgång till kompetens som inte finns att tillgå i Sverige. Det kan också finnas ett behov av kompetens från flera länder, säger han.

Idag kan en person med utländskt medborgarskap anställas på en säkerhetsklassad befattning bara om regeringen ger sitt medgivande. Det kan ändras med en enkel lagändring.

Anders Danielsson har i en förstudierapport till justitieminister Beatrice Ask (M) listat vilka lagändringar han ser som nödvändiga för att modernisera Säpo och anpassa säkerhetsskyddet efter dagens behov.
– Det handlar om att se över, förnya och modernisera. Det har ju hänt en del sedan säkerhetsskyddslagen togs fram på 1990-talet.

Enligt Anders Danielsson har det år för år blivit svårare för Säpo att definiera vad som är ”rikets säkerhet”. Det blir även svårare att skydda ”svenska intressen” när företag och enskilda rör sig i en global värld – fysiskt och digitalt.

Enligt Anders Danielsson är elektroniska angrepp idag ett av de allvarligaste hoten mot Sverige. De hotar dels vår inre säkerhet – demokratin och Sveriges statsskick – dels vår yttre säkerhet – som ska stå emot militära och andra angrepp.

Men Säpo anser att skyddet är för svagt. Skälet är att många företag och myndigheter inte inser att de har med Sveriges säkerhet att göra. De uppfattar inte att lagstiftningen angår dem. En tänkbar lösning är enligt Säpochefen att byta begrepp – från ”rikets säkerhet” till ”kritisk infrastruktur”.

Anders Danielsson tror att Säpo kommer att kontrollera fler anställda i privata företag framöver. Idag får Säpo bara skydda offentlig verksamhet som lyder under sekretesslagen. Det inskränker Säpos inflytande till kommuner, landsting, myndigheter och vissa bolag. Han ifrågasätter att privatägda elbolag inte kan tvingas att hemlighålla känsliga uppgifter om Sveriges elförsörjning. Han ser det också som tokigt att Säpo inte får kontrollera vilka personer som anställs i ett privatägt kärnkraftverk.
– Det finns ett opinionstryck här. Folk anser att Säpo ska ha koll på dem som driver våra kärnreaktorer, slår han fast.

Anders Danielsson vill att Säpo också får ett ökat ansvar för att skydda känsliga IT-system. Den som slår ut känsliga IT-system kan se till att svenska folket blir utan allt från banklån och kontanter till dricksvatten och elektricitet.

Säpochefen är även angelägen om att Natoanpassa Säpos registerkontroller och säkerhetsprövningar. Säkerhetsklassningen bör utgå från personer, inte tjänster. Och han vill att även Sverige får fyra grader av offentliga hemligheter: restricted, confidential, secret och top secret.
– Det skulle underlätta vårt samarbete med andra. Då blir sekretessbelagda uppgifter lättare att tolka gentemot omvärlden. När vi utbyter information med andra länder kan vi lättare jämföra vilken typ av uppgifter som vi lämnar och tar emot, säger han.