– Det verkar som om ozonet på högre höjder börjar återhämta sig nu, säger professor Donal Murtagh. SMHI:s mätstation i Norrköping visar att ozonskiktet i december 2009 var tjockare än någon annan decembermånad sedan mätningarna startade 1988.
– Detta är i alla fall ett gott tecken på att den återhämtning vi hoppas på så sakteliga kommer. Det vi har sett hittills under seklet är att nedbrytningen av ozonskiktet har stannat av, säger Weine Josefsson, klimatolog på SMHI.
Ozonskiktets tjocklek varierar rätt mycket, bland annat beroende på vädret. Ett rekordtjockt ozonlager i Sverige en enstaka månad räcker inte för att bevisa att trenden har vänt. Men mätresultat från den svenska satelliten Odin, och jämförelser med flera andra satelliter som mäter ozon i atmosfären, visar att utvecklingen går åt rätt håll.
På 35–40 kilometers höjd har ozonmängderna ökat med omkring en procent det
senaste decenniet. Ökningen är uppmuntrande, men inte helt statistiskt
säkerställd.
– Vi ser att trenden neråt är bruten. Och vi ser en viss återhämtning av ozon
på högre höjder. Men det tar tid, säger Donal Murtagh, professor i global
miljömätteknik på Chalmers tekniska högskola.
Naturvårdsverket bedömer att Sverige kommer att uppnå miljömålet om ett skyddande ozonskikt. Freoner och andra klorhaltiga ämnen finns kvar väldigt länge i atmosfären. Men de senaste åren har klorhalten i atmosfären sjunkit. Naturvårdsverket tror att ozonskiktet över Sverige kommer att vara helt läkt omkring år 2050.
I Sverige har angreppet på ozonlagret gjort att ozonskiktet blivit ungefär fem
procent tunnare på våren, när vi tar av oss vinterkläderna och vår hud är
som känsligast för den skadliga UV-strålningen. Det är alltså lite, lite
lättare att bränna sig i solen nu än för 40 år sedan. Men den kraftiga
ökningen av antalet hudcancerfall i Sverige beror snarare på att vi har
ändrat beteende: vi steker oss på stranden, har mindre kläder på oss under
sommaren och reser på solsemester till Thailand och Medelhavet.
– Den ökningen av UV-strålning vi får genom vårt beteende överskuggar totalt
effekten av av att ozonlagret har blivit tunnare i Sverige, säger Weine
Josefsson.
Men just nu är alltså ozonlagret betydligt tjockare än det brukar vara. Och
risken för solskador är minimal.
– Under vinterhalvåret är det ganska svårt att få för mycket sol i Sverige.
Finns det en solglimt tycker jag att man bör utnyttja den, säger Weine
Josefsson på SMHI.
På 1980-talet slog forskarna larm om att jordens skyddande ozonlager höll på
att försvinna. Mest spektakulärt är ozonhålet över Antarktis, som uppstår
mellan augusti och december varje år.
Boven i dramat är freoner (CFC) och andra klorhaltiga ämnen, som väldigt
aggressivt bryter ner ozonet. Freon användes främst för tillverkning av
skumplast, isolerplast, sprayburkar och som köldmedium i exempelvis kylskåp.
Världens länder enades snabbt om kraftiga begränsningar av utsläppen. Det
skedde genom Montrealprotokollet, som undertecknades 1987. Sedan dess har
nya överenskommelser gjorts för att fasa ut andra ämnen som bryter ner
ozonet.
Nu vid årsskiftet har nästan etthundra olika kemikalier totalförbjudits. I
september 2009 undertecknades Montrealprotokollet även av Östtimors
premiärminister Xanana Gusmao, vilket innebär att alla jordens 196 länder
står bakom uppgörelsen.
Utan de uppgörelserna skulle minst halva ozonskiktet försvinna fram till 2050.
Det skulle innebära att 20 miljoner fler människor fått cancer och
ytterligare 130 miljoner människor helt eller delvis förlorat synen, enligt
FN:s miljöorgan Unep.
100% är glada
0% är likgiltiga