Läxor ökar klyftorna

Sverige.

Mycket står och faller med läxorna. Det är stor skillnad mellan den som har föräldrar att fråga hemma, och den som inte har det.

– Läxor bjuder in socioekonomiska skillnader på ett kraftfullt sätt. Elever får ibland med sig läxor hem som de inte förstår hur de ska lösa. Då blir man beroende av föräldrarna. Det drabbar elever som inte har föräldrar som kan hjälpa dem, säger Ingrid Westlund, docent i pedagogik på Linköpings universitet.

Hon känner väl igen det som eleverna på Lindänge-skolan säger, att de inte skulle göra sina läxor om inte läxhjälpen fanns. Läxhjälp börjar bli vanligare, och det tycker Ingrid Westlund är bra.
– Men man kan fundera på – varför kan man inte förlänga skoltiden då, så att eleverna hinner med de uppgifter de ska hinna med? säger hon.

Det finns ingen forskning gjord om elever får mer läxor idag än förr. Det enda man vet är att dagens elever upplever att läxorna är fler och mer betungande, än elever tyckte förut.

Ingrid Westlund påpekar att ur likvärdighetsperspektiv är det stor skillnad på olika slags läxor. Saker som eleverna redan lärt i skolan och bara ska repetera hemma, är inget problem.
– Det är väldigt viktigt vilken läxa eleverna får. Om de får en de förstår eller en som innebär att föräldrarna måste förklara. Får eleverna läxor de inte förstår slår det väldigt hårt mot elever med föräldrar utan studievana, säger hon.

Varför finns det då läxor om det betyder att skillnaderna mellan eleverna ökar?
– Lärare i allmänhet problematiserar inte läxorna. På lärarutbildningen jobbar de inte med läxor, så det kommer ut lärare som ger samma läxor som de förmodligen själva har fått i skolan. Lärarna funderar inte heller över vilka uppgifter som lämpar sig att vara läxor. Läxor ges av hävd, säger Ingrid Westlund.