rss
Sverige

Därför ökar betygsgapet

Text: Emma Leijnse
Uppdaterad 8 januari 2010 9.01 Publicerad 8 januari 2010 6.00
[+] [-] Textstorlek | kommentera Skriv en kommentar |

Sverige.
I sjutton år har betygsskillnaderna mellan högutbildades och lågutbildades barn ökat. Framför allt har fler friskolor och större 
boendesegregation gjort att skolorna blivit mer uppdelade. Här är de fem främsta anledningarna till att skillnaderna blivit större.

1. Mer individuellt arbete i skolan: Svenska lärare ägnar mindre tid åt undervisning än lärare i många andra länder. Gradvis har de fått fler andra uppgifter, till exempel administration. Det betyder bland annat att eleverna får mindre undervisning i helklass och får ägna mer tid åt att söka information och kunskap på egen hand.

– Eleverna får ta ett mycket större eget ansvar för sin planering. Det kräver en hel del akademiska förmågor och det är klart att alla barn inte klarar det. Visst ska eleven uppmuntras att själv söka kunskap. Men lärarens stöd är viktigt och det är inte meningen att eleven ska lämnas åt sig själv. Om man inte är jättemotiverad väntas man ha föräldrar som peppar på och ser till att det blir gjort. Jag tror att det är många elever som är förlorare i den här utvecklingen, men det slår extra hårt mot de som inte kan gå hem och fråga, säger Lena Olsson, undervisningsråd på Skolverket.

2. Nivågruppering – differentiering: Elever med olika förutsättningar ska undervisas i samma grupp, de som har lätt för ett ämne tillsammans med de som har svårt för det. Bara i undantagsfall ska man dela upp eleverna, säger skollagen. Men fler och fler skolor går ifrån det. Idag går cirka 40 procent av grundskoleeleverna i nivågrupperade grupper i något ämne.

– Det sker en homogenisering inte bara på skolnivå, utan även inom skol-orna. De svaga eleverna får ingen draghjälp av duktiga elever. Risken är också att lärarförväntningen blir lägre i sådana grupper. Uppdelningen har fortsatt trots att integrering är en huvudprincip, säger Lena Olsson.

3. Större segregation: 1991 kom en lag som gjorde det lättare att välja fritt mellan olika kommunala skolor. Dessutom blev det lättare att starta friskolor. Samtidigt ökade 1990-talets lågkonjunktur boendesegregationen.

Allt detta gjorde att elever idag går i mer uppdelade skolor. På den enskilda skolan har eleverna mer lika bakgrund än förut, men mellan skolorna har skillnaderna ökat. Och om skillnaden i meritvärde mellan högutbildades och lågutbildades barn är stark för den enskilda eleven, så förstärks den på skolnivån.

– En förklaring är kamrateffekter. En elev påverkas av kompisarnas kunskapsnivå. Om man samlar många svagpresterande elever på en skola finns det risk för en nedåtgående trend, säger Lena Olsson.

Skolverket konstaterar i en rapport att svenskarna generellt har fått högre utbildningsnivå under den här tiden, men: ”... de positiva effekter man kan förvänta sig av en höjd utbildningsnivå har motverkats av en ökad boende-segregation och skolsegregation.”

4. Nytt betygssystem: 1994 slutade skolan att använda betygsskalan 1 till 5 och gick över till Godkänt, Väl godkänt och Mycket väl godkänt. Och i många fall Icke godkänt. De nya målrelaterade betygen skulle sättas utefter vissa kunskapskrav. De gamla var relativa och betydde att man ibland fick betyg efter hur mycket man kunde i jämförelse med de andra i klassen.

De nya betygen spädde på de skillnader som redan fanns – tjejer drog ifrån killar till exempel. Men störst förändring var det när man såg till social bakgrund, både för enskilda elever och när man jämförde skolor.

”…föräldrarnas utbildningsnivå är den faktor som starkast påverkar betygsutfallen och har ungefär dubbelt så stort förklaringsvärde som kön och etnicitet”, skriver Skolverket.

5. Kommunen tar över: 1991 lämnade staten över ansvaret för skolan till kommunerna, och därmed också ansvaret att fördela pengar. Idag lägger vissa kommuner dubbelt så mycket pengar på undervisning som andra. Det är inte rimligt, och det påverkar hur många elever som klarar grundskolan med gymnasiebehörighet, slog Lärarnas Riksförbund fast när de kom ut med en rapport förra året.

”De tydliga olikheterna i kommunernas resursfördelning måste därför ses som ett allvarligt hot mot en likvärdig utbildning”, skrev Lärarnas Riksförbund på DN Debatt.

Snabbsökning på Sydsvenskan.se

Sverige
0 läsare har reagerat på denna artikel

% är glada

% är likgiltiga

% är nyfikna

% är arga


Hur reagerar du på "Därför ökar betygsgapet"?
  • Föräldrarna
  • Fascinerande att föräldrarnas roll bara nämns i en bisats - och då som "offer för omständigheterna". Och sen när får svagare elever draghjälp av de andra elever? Visst skulle det vara önskvärt, men det är en filantropisk utopi som i alla fall jag aldrig har sett realiserad. Varken under min egen, mina vänners, mina barns eller deras vänners skoltid.
  • J:son
  • fredag 8 januari 2010 kl 07:38
  • Jo det står en hel del om föräldrarna
  • Den sociala bakgrunden har stor betydelse när man organiserar undervisningen som man gör i grundskolan. Det sättet att organisera undervisningen missgynnar barn till föräldrar som inte har akademisk bakgrund. Det är väldigt tydligt i utredningen att man verkligen belyser de sociala skillnaderna och sätter fingret på att grundskolan är orättvis i sin pedagogik.
  • Pelle
  • fredag 8 januari 2010 kl 08:48
  • Flumpedagogikens fel
  • Man skulle också kunna se detta som ett mått på hur flummig skolan är. Barn med välutbildade föräldrar känner vikten av kunskap och ger sina barn det skolan misslyckas med (vilket tyvärr blir allt mer). Ju flummigare skolan blivit desto mer missar eleverna med sämre hemförhållanden. Jämför gärna den svenska skolan med de länder i västvärlden i vilka barnen presterar bättre.Tror ni då den gamla modellen med katederundervisning (numera utdömd av svenska "pedagoger") visar sig vara bra eller dålig?
  • Ola
  • fredag 8 januari 2010 kl 08:31
  • Det är ju helt fel, Ola
  • Varför läser du inte utredningen där det mycket tydligt kartläggs vad som är orsakerna. Det synsätt du har avfärdas ju helt.
  • Nekter
  • fredag 8 januari 2010 kl 08:50
  • Vad?
  • "1. Mer individuellt arbete i skolan: Svenska lärare ägnar mindre tid åt undervisning än lärare i många andra länder." Sätt barnen vid bänken ensamt eller i grupp och låt dem rita eller något... Detta är flum om något och det tragiska är att lärare får betalt för att "arbeta" på det sättet.
  • Pain
  • fredag 8 januari 2010 kl 14:56
  • Skall gapet minska?
  • Man kan konstatera att i övriga världen förs inte denna debatt, tvärt om. Se bara hur elittänkandet är i de forna "U-länderna och forna kommunistiska länder. I Kina är konkurrensen stenhård, och vad blir resultatet jo en välutbildad elit som driver teknik och utvecklingen framåt. Avskräckande ja kanske, men så ser omvärlden på utbildningen, den prioriteras från barnets födsel av föräldrarna. Tänk bara varför har fler Svenskar inte fått Nobelpriset, om vår demokratiska modell är bäst
  • Uffe
  • fredag 8 januari 2010 kl 08:34
  • Gaper är problemet, Uffe
  • I ett demokratiskt samhälle ska man inte ha en skola som gynnar bara en viss grupp och missgynnar andra. I ett demokratiskt samhälle är det skolans uppgift att ge alla samma chans. Och det här samhället behöver fler utbildade och en högre nivå. Ditt synsätt passar in i Nordkorea men inte i Sverige.
  • Viser
  • fredag 8 januari 2010 kl 08:53
  • Precis, ALLA ska gynnas
  • och just därför är det här med elitklasserna kanske ett steg åt rätt riktning. Vi behöver åtminstonde få in det tankesättet, att utmana och stimulera också de begåvade barnen är inte på något sätt fel eller fult. Det är många med mig som upplevt sig åtsidosatta eller lite "glömda" i skolan, därför att vi hade det så lätt i skolan. Lärarna la allt fokus på de svagare eleverna som behöver mycket stöd, så där satt vi och rullade tummarna. Utbildning åt alla - inte bara de svagare eleverna!
  • Stephanie
  • fredag 8 januari 2010 kl 09:40
  • RE Viser 08.53
  • Varför Nordkorea varför inte skolan i Kina? Eller är det besvärande att de forna kommunistiska länderna alltid har haft ett elitistiskt tänkande. De köper både Volvo o SAAB. Demokratin driver aldrig vetenskapen framåt och ger befolkningen arbete som skapar välfärd? Möjligtvis i DDR där halva befolkningen bevakade den andra halvan. Skall alla ha samma förutsättningar så får vi nog inför kloning och att alla har samma uppväxtmiljö är det du vill?
  • uffe
  • fredag 8 januari 2010 kl 10:10
  • Samma chans men inte samma förutsättningar
  • Naturligtvis ska alla ges samma chans, men det går inte att blunda för att alla inte har samma förutsättningar. Duktiga elever är också i skolan för att lära och utvecklas. Det gör de inte om deras primära uppgift är att vara draghjälp åt de svaga. Det är inte det minsta demokratiskt att hålla tillbaka duktiga elever, gör att de "snällt" ska stanna på en lagomnivå där de stilla ska invänta att klasskompisarna ska komma i kapp. Alla har rätt att utvecklas i skolan. Även de duktiga barnen!
  • Saga
  • fredag 8 januari 2010 kl 11:45
Artiklar som berör detta

Problemskolorna synas mer

emo

Björklund vill dela upp elever tidigt

emo

Läsa läxor i skolan ett lyft

   emo

"Om det inte funkar borde man få byta lärare"

   emo 3 bilder
Mer från Sverige
Mest läst på Sverige
Twingly Blogsearch
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu


logo
Kontakta oss