Artiklar som berör detta
Enligt Högskoleverket har nästan samtliga av landets lärosäten misslyckats med att nå upp till en första ambition om en minst 25-procentig andel kvinnliga professorer.
Det delmålet skulle ha uppnåtts 2008, men bara Malmö högskola lyckades. Andelen kvinnliga professorer i Malmö låg då på 36,6 procent.
– Vi är ett nytt lärosäte. Vi dras inte med ett gammalt tänkande att en professor ska vara man, säger Harriet Axelsson, prorektor på Malmö högskola.
– Vi har ett medvetet jämställdhetsarbete och är noga med att ha kompetenser av båda könen. Det har kommit naturligt, utan positiv särbehandling, säger hon.
Lunds universitet ligger betydligt sämre till med en kvinnoandel på 17 procent bland sina professorer. Bara fyra större lärosäten har en lägre andel kvinnor. Samtliga har en mer teknisk inriktning än Lunds universitet.
Malin Wreder är sekreterare vid Delegationen för jämställdhet i högskolan, ett statligt organ som verkar för att våra lärosäten ska präglas av könsmässig balans:
– Det är lättare för nya lärosäten att göra mer. Universitet som Lund och Uppsala har en längre tradition. De har haft den personal de har länge. De har mindre möjlighet att påverka andelen kvinnliga anställda än en liten starkt expanderande högskola, säger hon.
Enligt Tiina Rosenberg, professor i genusvetenskap i Lund, finns det dock goda möjligheter för universiteten att utnyttja stora pensionsavgångar bland fyrtiotalisterna för en bättre könsbalans.
– Då gäller det att könsbalansera nyrekryteringarna. Det är svårt att sätta sin tilltro till att det blir bättre med tiden utan aktiva åtgärder, framhåller hon.
Kajsa Widén, personalkonsult på Lunds universitet, betonar att Lundasiffrorna faktiskt blivit bättre:
– Av nya professorer räknat per tillträdesdag nådde vi 2005–2009 upp till 29 procents andel kvinnor. Det är av betydelse. Det här arbetet kräver tid, tålamod och tillit, framhåller hon.
Delegationen för jämställdhet i högskolan lägger i veckan fram en delrapport där man slår fast att de kvantitativa mål för kvinnorepresentation som funnits i högskolan spelat roll.
Men delegationen anger inte längre procentuella mål för hur hög andelen kvinnor bör vara bland professorer och andra nyckelgrupper. De siffrorna tas i stället fram på politisk nivå på utbildningsdepartementet.
I vår kan jämställdhetsmålen för professorer komma att kompletteras med liknande mål för docentkompetenta kvinnliga lektorer. Vägen till professor går oftast via forskning, utbildning, doktorsavhandling och docenttitel.
Idag är hälften av alla nydisputerade doktorer kvinnor. Många av dem blir lektorer, men meriteras aldrig från doktor till docent. Därför är det långt fler män som söker utlysta professorstjänster. Bara en av fyra nyutnämnda professorer är kvinna.
50% är glada
0% är likgiltiga