Mörkret faller utanför psykiatrimottagningen nära Dalaplan i Malmö när överläkarna Susanne Ringskog Vagnhammar och Agneta Gryparis understryker att det finns väldigt många bra handläggare på Försäkringskassan. Handläggare med hjärta, som bryr sig om hur människor mår, som verkar vilja patienternas bästa.
Psykiatriläkarna påminner om detta, för de vill också berätta om det andra. Om handläggare vars tondöva, övernitiska ageranden i kombination med det nya sjukförsäkringssystemet riskerar att knäcka psykiskt sjuka.
Susanne Ringskog Vagnhammar berättar om hur Försäkringskassan försökt pressa en av hennes patienter, som redan arbetade deltid, att arbeta ännu mera. Helst hundra procent.
– Jag var orolig för hans liv. Han var självmordsbenägen och hade fått flera hjärtinfarkter, kopplade till hans psykiska sjukdom. Men handläggaren på Försäkringskassan ringde och hamrade på mig hela tiden: ”Kan han inte arbeta? Kan han inte arbeta?”. ”Utsätts han för mer stress åker han ner i skoskaften”, sa jag, men mötte ingen förståelse.
Susanne Ringskog Vagnhammar är även verksam inom NASP, Nationellt centrum för suicidprevention, och har skrivit boken ”Första hjälpen för självmordsrisk” som snart ges ut. Hon har sett hur självmordsbenägna män hamnat i kläm på grund av Försäkringskassan.
Män tar livet av sig två och en halv gånger oftare än kvinnor. Paradoxen är att deprimerade män sällan söker hjälp, enligt Ringskog Vagnhammar.
– Det fanns en annan man. Han var för duktig, jobbade för mycket. ”Jag lägger mig på spåret”, sa han, ”jag orkar inte det här”. Jag sjukskrev honom. Men då är det återigen en handläggare på Försäkringskassan som inte förstår hur det fungerar med stress och självmord.
Hennes kollega Agneta Gryparis skakar på huvudet. ”Så stelbent att man baxnar”, mumlar hon. Försäkringskassans regler om arbetsförmåga är inte skrivna för att passa psykiatriska diagnoser, menar Agneta Gryparis.
– De nya tidsgränserna kan helt stjälpa rehabiliteringen.
Hon berättar om en patient, en kvinna i trettioårsåldern, som lider av svår värk och har diagnosen svårt generaliserat ångestsyndrom. Hon har inte kunnat jobba på över tio år.
Kvinnan visste att hon skulle bli utförsäkrad vid årsskiftet, och hade med stigande panik räknat ner dagarna. När arbetsförmedlingen kallade henne till överlämningsmöte blev hon förtvivlad och självmordsbenägen.
Agneta Gryparis försökte förgäves peppa sin patient att gå på mötet.
– Hon klarar inte folksamlingar, att vara i grupp. Nu visar det sig att hon inte längre får ersättning. ”Du får gå till socialen”, var det besked hon fick. Men socialtjänsten har så lång handläggningstid att hon inte kan få pengar förrän den 31 mars.
Patienten har blivit sämre, med fler självmordstankar och mer stress. Det råder enligt Gryparis inget tvivel om att de nya sjukförsäkringsreglerna är den direkta orsaken.
– Det är inte värdigt att behandla människor så. Det är att plåga, säger Agneta Gryparis.
Samtidigt är inte allt med det nya sjukförsäkringssystemet becksvart, påminner Susanne Ringskog Vagnhammar. Hon har en mer positiv syn på de nya tidsgränserna och möjligheterna till rehabilitering än sin kollega. Tidigare var Försäkringskassan mest frånvarande. Susanne Ringskog Vagnhammar kände sig ibland trängd av patienter som krävde att hon skulle sjukskriva dem, trots att de egentligen inte var sjuka.
– Det var en kille som var alldeles desperat. Han sade att han led av ångest och depression men jag kunde inte ställa den diagnosen. ”Jag kan inte sjukskriva dig”, sa jag.
Den unge mannen hotade med att ta livet av sig. Ringskog Vagnhammar träffade försäkringskassan och sade ”ni måste hjälpa den här killen”. Sedan hörde hon inget förrän nästan ett år senare, då hon såg hans namn på patientlistan.
– ”Gud, nu är han jättearg på mig”, tänkte jag. Men istället tackade han mig för att han hade fått en spark där bak. Han hade kommit igång med en praktikplats.
– Vilken solskenshistoria, säger Agneta Gryparis.
Själv träffar hon sällan patienter som försöker bluffa till sig intyg. De flesta har ett stort lidande. Problemet är att psykiatriska diagnoser inte alltid tas på allvar av omgivningen.
– ”Ryck upp dig”, säger folk. Det är respektlöst. Psykpatienter har lägst status.
De båda överläkarna möter massor av patienter som skäms för att de är sjukskrivna. Det har blivit suspekt att vara sjukskriven, särskilt om man har en psykiatrisk diagnos.
– Mina patienter far illa av allt som skrivs om fusk och överutnyttjande. De känner sig som pestsmittade, säger Agneta Gryparis.
Susanne Ringskog Vagnhammar nickar. Hon understryker att sjukskrivning inte är någon hjälp och behandling i sig.
– Freud sade: för att vara frisk måste en människa ha kärlek och arbete. Att arbeta ger tillhörighet och sammanhang.
Agneta Gryparis håller med. Men vill gärna påminna om en sak.
– Alla människor klarar inte det.
0% är glada
4% är likgiltiga
Snön skapade trafikproblem
Jobbsiffror ifrågasätts
Granat funnen i flyktbil
Miljöbrott när bil hamnade i sjö
Kramtjuv greps i Gävle
