Svårare komma in på högskolan via komvux

SVERIGE. De som tidigt vet vad de vill bli gynnas av de nya antagningsreglerna. Komvuxelever, som måste läsa till kurser för att få behörighet, hamnar i en urvalsgrupp med sämre möjlighet att bli antagen.
– Det ska löna sig att göra sin huvudansträngning i gymnasiet, säger Peter Honeth, statssekreterarepå utbildningsdepartementet.

I morgon kan man börja anmäla sig till höstens högskolestudier och från och med i höst gäller nya antagningsregler. En av de stora förändringarna är att två nya urvalsgrupper införs i betygsurvalet, direktgruppen och kompletteringsgruppen. De som har läst på komvux för att få behörighet eller högre betyg hamnar i kompletteringsgruppen och den gruppen får en mindre andel av platserna.

Tanken bakom de nya reglerna är att stimulera studenterna att gå direkt från gymnasiet till högskolan.
– Man kan ju konstatera att Sverige är ett av de länder som har den högsta medelåldern på högskolan. Det är en nackdel så väl samhällsekonomiskt som för individen eftersom det betyder att man får en kortare yrkesverksam tid, menar Peter Honeth.

Regeringen uppfattar det som ett problem att så många studenter lägger ett eller flera år efter gymnasiet på att läsa upp sina betyg, så kallad konkurrenskomplettering.
– Det ligger egentligen inte i någons intresse att man ska lägga ett år extra på komvux och i slutänden ändå konkurrera med samma personer, säger Peter Honeth.

Men även studenter som inte visste vad de ville bli när de gick gymnasiet, och som måste läsa till kurser på komvux för att få behörighet till en viss utbildning, hamnar i kompletteringsgruppen.

Är det rimligt att man ska veta vad man vill bli när man är femton?
– Ja, alltså, det är väl i och för sig inte orimligt att man vet det. Man ska kunna veta det redan när man väljer till gymnasiet och sedan under gymnasietiden. Det kan inte vara huvudvägen in att man läser något helt annat och sedan läser till kurser på komvux, säger Peter Honeth.