Piller trillar vidare ut i ån

– Du ville ha nåt smutsigt sa du, säger Michael Cimbritz, processtrateg på VA-syd.

Första provet hämtar Michael Cimbritz och Estelle Larsson, doktorand i miljövetenskap på Lunds universitet, från sedimenteringsdammen. Skillnaden på det vattnet och det som spolas ner i våra toalettstolar är bara ett galler och en bassäng, och det luktar därefter.

– Det här är inte så äckligt. Det här är vatten som har gått genom ett rensgaller som tar bort de största sakerna, typ toalettpapper, säger Estelle Larsson.

Proven som hon samlar ska användas i ett fyraårigt forskningsprojekt.

Forskarna vet redan att slammet från reningsverket innehåller läkemedelsrester. Frågan är hur mycket och i vilka mängder det blir farligt för miljön.

– Det här är något som hela va-Sverige är intresserade av. I nuläget finns inga riktvärden men man skulle kunna tänka sig att det kommer krav längre fram, säger Michael Cimbritz.

I dag vet man nästan ingenting om vilken påverkan olika läkemedel har på vår miljö. Läkemedel testas med standardtester där de akuta effekterna, det vill säga snar eller omedelbar död, undersöks och det är väldigt ovanligt att läkemedel orsakar död på kort tid.

– Läkemedel är designade för att få en biologisk effekt och oftast inte död för då skulle vi inte använda dem. Kroniska effekter, som en allmän försämring av hälsotillståndet och försämrad reproduktion, testar man sällan, säger Olof Berglund, lektor i ekotoxikologi vid Lunds universitet.

Estelle Larssonkommer att mäta halten av fyra vanliga substanser som finns i en mängd olika smärtstillande läkemedel, till exempel Ipren, Voltaren och Eeze. Sedan ska forskarna avgöra vilka nivåer som är farliga för miljön på lång sikt.

En av de fyra substanserna heter diklofenak och finns i Voltaren. Den har kända skadliga effekter, bland annat orsakar den leverskador på öring. Vad forskarna inte vet är hur en negativ effekt på öringen påverkar resten av ekosystemet.

– Vi är kanske inte intresserade av att skydda öringen, men vi är intresserade av att skydda Höje å som ekosystem. Hur påverkar de här små förändringarna resten av ekosystemet? Det gör inte så mycket om några öringar mår dåligt i det stora hela, men om det får effekter på ekosystemet så kan det bli allvarligt, menar Olof Berglund.

Borde man låta bli att gödsla med slam innan effekten på miljön är känd?

– Idén med att använda slam från reningsverk till gödningsmedel är väldigt bra för det innebär att vi har ett kretsloppstänkande. Sedan är det givetvis viktigt att vi gör en riskbedömning av det slam som används, men användandet av slam som sådant är riktigt tänkt, säger Olof Berglund.